Utvärderingar och återkoppling

Vi vill förstås alla att våra barn ska få bra omdömen, återkoppling på det de gör som får dem att vilja lära sig mer, information om vad de borde lägga mest kraft på och i slutändan en bra hjälp att hitta rätt i yrkeslivet. Vi tror också att yrkesmänniskor som får konstruktiv kritik när det gäller arbetsinsatsen, kommer att kunna förbättra sig och åstadkomma ännu bättre insatser. I [1] diskuteras effekter av återkoppling ingående och i [2] visar man tydligt hur lönsamt för samhället professionell utvärdering av lärare kan vara.

Det är en ytterst intensiv debatt kring betyg, betyg på lärare och omdömen och återkoppling istället för betyg och jag måste komma med en stilla undran om inte vissa grundläggande saker är något som alla med erfarenhet från skolan egentligen redan vet.

1. Omdömen måste relatera till något slags prestationsmål annars blir de bara meningslöst tyckande.

2. Individer vill ha omdömen och utvärderingar som ger vägledning till vad individen kan åstadkomma i framtiden och vilka alternativ individen har.

3. Den som ska investera i en utbildningsinsats vill att åtminstone några mål ska uppnås genom detta.

Utifrån detta anses det rimligt att dra slutsatsen att man behöver metoder för att jämföra omdömen och att höga krav om kunskap om målen och hur de kan utvärderas måste ställas på den som ska ge omdömen.

Vi har investerat mycket i att utbilda lärarkåren i vilka mål som gäller för vår skola som en del av vårt betygssystem och vi har där också tagit fram mängder av metoder för att jämföra hur vi ger omdömen. Studeras alternativa sätt för att få omdömen att bli rättvisa visar det sig snabbt att de börjar likna betygssystemet då det tyvärr bara är summativa bedömningar som är realistiska att kalibrera mot varandra. När det gäller utvärdering av lärares undervisning har det traditionellt sett handlat om en rektor som haft för många underställda, för många administrativa mål etc. för att göra en tillräcklig utvärdering och elevenkäter etc. har ibland använts men någon metod för att använda resultaten på ett konstruktivt sätt har oftast saknas. När det gäller både lärare och elever kan det konstateras att det är viktigt med omdömen och att dessa med hjälp av professionella metoder och tydligt utformning måste relatera till målen.

En av de mest relevanta argumenten för att kritisera betyg är att de kan tolkas alltför brett och tros bedöma individen och alla slags framtidsmöjligheter och ju yngre elev desto större är denna risk. Luddiga omdömen ökar dock detta problem och gör att elever misslyckas med att se sina styrkor mitt i allt pratande. Omdömen riktade mot tydliga mål gör det lätt för individen att inse att den kan vara bra på något annat.

Ett av de mest använda argumenten mot betyg och faktiskt även omdömen är att de kan få individen att tappa lusten för att lära sig men det är faktiskt en felaktig slutsats. Forskning [1] visar att återkoppling inte får några mätbara negativa konsekvenser för några elevers lärande utan för de flesta bara är en positiv stimulans. Negativ återkoppling kan förstås få en individ att välja bort en utbildning då eleven inser att de inte har några chanser att lyckas med den men det borde väl betraktas som att individen då drar nytta av att ha fått mer information. Kanske skulle det istället diskuteras om inte många borde få friheten att välja bort delar av ett långt program av svåra kunskapsutmaningar fram till högskolebehörighet. På samma sätt skulle man kunna resonera när det gäller den enorma kravprofilen som en del har på en lärare med krav om att vara trafikledare, logistiker, kurator, psykolog och besitta en enorm ämnesbredd och kunna hantera alla sorters grupper. Vissa grundläggande krav om pedagogisk förmåga, ämneskunnighet och samarbete är rimliga att ställa på alla men andra krav om social problemlösning och avancerad gruppinteraktion borde lärare kunna välja bort för att odla sina egna starka sidor.

Sverige borde vidareutveckla sina verktyg för att utvärdera och ge återkoppling istället för att vilja slopa de system som idag ändå fungerar hjälpligt. Elevers åsikter om skolan och lärare är viktiga i denna process men vissa debattörer som inte orkat läsa på om grundläggande samband mellan kalibrering, mål och omdömen borde göra det innan de kommer med tvärsäkra uttalanden och försöker tvinga igenom oförankrade förändringar. Det är intressant för både lärare och elever att få professionellt genomförd återkoppling och det är lönsamt för samhället att tillhandahålla detta.

1. http://personal.lse.ac.uk/LARCINES/feedback.pdf

2. http://www.mckinsey.com/locations/UK_Ireland/~/media/Reports/UKI/Education_report.ashx

3. http://www.dn.se/debatt/elever-ska-inte-vara-med-och-bestamma-lararens-lon-1.1109892

4.http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelande/betygpalagochmellanstadietbarabraforvissa.5.493d5181128f2a1e87980001265.html

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i återkoppling, Betyg, elever, individens utveckling. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s