Ugglor i ständig förbättring
Begreppen och förändringarna haglar emellanåt över skolan. Kommunalisering, byte av huvudmän, betygssystem, upprivna skolreformer och så alla trendiga begrepp som PBL och coaching. Vi kan också ta begreppet individualisering där vi lärare får höra att vi bör möta alla individer på just deras nivå och nu är det just individualisering som är ett av problemen bakom svenska elevers dåliga resultat enligt skolverket [1]. Forskaren Monika Vinterek har visat [2] att mycket arbete kan läggas ner på att definiera vad man egentligen avser och vad man vill åstadkomma när det gäller individualisering inom skolan. Man skulle kunna bli riktigt upprörd över den oprofessionella hanteringen av skolan men jag har ett alternativt förslag.
Det finns verktyg för att professionalisera förändringar av skolan och nu är det dags att börja använda dem.
Jag tänkte visa vilka dessa verktyg är och exemplifiera med en dagsaktuell politisk fråga kring betygen. Som utgångspunkt tar jag en vetenskaplig rapport om betyg som till att börja med väckte min stora glädje då den höll en högre nivå på stringens än det mesta jag sett tidigare inom pedagogisk forskning. Det är Anna Sjögren, Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden? [3] som addresserar just fördelar och nackdelar med betyg. I en mycket intressant diskussion [4] kring statisisk och vilka slutsatser man kan dra, framgår det dock att det ännu inte är lämpligt att dra någon vetenskaplig slutsats kring tidpunkten för betyg. Diskussionen leder dock fram till en för mig väldigt intressant fundering kring vad man kan använda som grund för ett företagsbeslut och för in tankarna på hur företag arbetar med kvalitetsfrågor. Det är väldigt ofta man tar beslut på underlag som vetenskapligt inte håller men konsekvenserna av att låta bli att förändra kan vara minst lika stora som de av att förändra. Företagen använder då kvalitetssystemen för att tydliggöra riskerna samt kostnader och tidsförlust av att skaffa bättre information. Någon kan då göra en sammanvägd bedömning av alternativen.
Vår regering kan egentligen göra en motsvarande sammanvägd bedömning när det gäller betygen, där Anna Sjögrens rapport har starkare indicier för fördelar med betyg än de undersökningar som på något sätt lyckas få fram den motsatta ståndpunkten. De kan dessutom lägga till att Sverige valt en extremare linje än de flesta andra länder och att ett försök att hitta en medelväg också skulle leda till tidigare betyg än de Sverige ger nu. Oavsett vilken politisk färg en regering har borde den egentligen komma fram till att det kvalitetsmässigt sunda beslutet vore att ha en något tidigare start för betygssättning. Vi skulle kunna slippa en skolpolitik som avgörs på valdagen utan hade större långsiktighet.
I linje med strategin om ständiga förbättringar så borde dock regeringen oavsett färg öppna upp för en gedigen forskning kring effekterna av denna förändring. Detta är en av de viktigaste slutsatserna i IFAU rapport om utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter [5]. Att vänta med betyg i ett flertal slumpvis valda kommuner skulle inte äventyra svenska skolbarns väl och ve och det skulle möjliggöra vetenskapliga utvärderingar av de flesta effekterna. Att sen låta flera olika forskninginstanser få vara med och göra utvärderingar skulle ytterligare driva upp den vetenskapliga kvaliteten.
Att starta upp en process för professionell förändring av skolan är mycket viktigare än olika dagsaktuella frågeställningar, Det finns verkligen ett mycket omfattande system för kvalitetsförbättringar som är tillämpbart och en stor möjlighet till en bättre skola.
Tillagt 2011-01-03: Ett mycket tänkvärt om än cyniskt citat ur ”Den gudarna älskar” [6] belyser också hur viktigt det är att tydliggöra målen för förändringar:
”Under de senaste trettio åren har inte en enda pedagogisk metod som lanserats varit baserad på att fler barn lär sig mer om man gör just på det viset.”
Zoran Alagic diskuterar detta utförligare i Svensk pedagogisk forskning.
1. http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/17272
2. http://www.skolverket.se/sb/d/2365/a/13065
4. http://thomas1epikure.wordpress.com/2010/06/13/missbruk-av-statistik/
6. Den gudarna älskar, Gunnar Ohrlander, 2009, ISBN 978-91-7241-178-4
Jan Lenander - Lärare är bra att ha, blogg 
Ett utmärkt resonemang, kul att min kritik av Anna Sjögren inspirerade dig till detta. Jag har själv varit ganska skeptisk till kvalitetssystem som sex sigma, men blir mer och mer övertygad om att ett organisatoriskt system som verkligen lyckas inplantera en anda av ”ständiga förbättringar” är mycket fruktbart. Jag vet att man med viss framgång inför detta tänkande inom sjukvården för närvarande, t.ex i Skövde, och kanske kan det också bli tillämpat inom skolan. Det viktiga är nog, som du framhåller, att man fokuserar på att lösa problem, inte på att tillfredsställa ideologier.
Hej, intressant inlägg och resonemang. Jag läste också om Anna Sjögrens avhandling och fann den trovärdig, mer trovärdig än mycket annat. Hon har dessutom väldigt mycket fakta som hon bygger sina slutsatser på.
Däremot är jag inte riktigt så tilltalad av förslaget att elever i slumpvis valda kommuner inte ska få betyg. Jag skulle inte vilja ha mina barn i skolan där. Jag delar helt det du skriver om behovet av att professionalisera skolan och få in mer forskning. Men när det gäller betygen finns ytterligare en dimension – nämligen att föräldrarna vill ha betyg. Det är inget oväsentligt argument tycker jag.
Jag upplever också att föräldrarna vill ha betyg och att vi fått en mängd mycket ogenomtänkta omdömen av ibland mycket summativ karaktär långt ner i åldrarna. Min tro är därför att vi kanske skulle sätta betyg ännu tidigare än i sexan men nu har vi haft betygslöst till åttan ganska länge och en solidare vetenskaplig grund ger oss möjligheten att slippa byta system fram och tillbaka. Systemet med slumpmässighet kan ge oss ett tillräckligt underlag för att veta att vi ska ha betyg minst i sexan och kanske vara en grund för att ta ett ytterligare steg neråt i åldrarna men självklart en sak i tag och i framtiden byggd på gedignare analyser.
Mycket intressant läsning – och äntligen någon som baserar sitt tyck på konkret evidens och inte bara det som är politiskt korrekt. Vilket intressant projekt att de facto prova med/utan betyg. Samtidigt måste vi kanske också våga ta ställning till den principiella frågan, och då lutar det ju åt något tidigare betyg idag är klart rimligt inom försiktighetsprincipen.
Pingback: Återerövra läraryrket för elevernas skull | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg