Det har kommit en ny PISA-undersökning och bloggen Tysta tankar formulerar precis hur sorgligt och hopplöst det känns med Sveriges ständigt sjunkande resultat. Lrbloggaren Zoran diskuterar det i Fallet fortsätter och tar upp en mängd olika synpunkter kring detta bland annat en rapport från McKinsey som behandlas av DN i artikeln Svensk skola på efterkälken.
Vilka har varit huvudmän under hela det stora tappet för skolan. Kommunerna ledda av SKL, hur har de agerat när det gäller McKinsey rapportens viktigaste åtgärder:
- De har trixat och spelat ut lärarfacken mot varandra, de har klagat på lärarkåren och kommit med orimliga krav så att klassrumsdörrarna har stängts kraftfullare.
- De rekryterade mängder av obehöriga lärare och sänkte lönerna så att duktiga lärare kände sig utnyttjade.
- De gjorde en jättesatsning på att rektorer inte ska komma från lärarkåren så att karriärvägarna minskade.
- De har hela tiden lagt på rektorerna mer och mer ytterligare uppdrag så att rektorerna nästan helt blivit av med möjligheten till pedagogiskt ledarskap och uppföljning av sina medarbetare.
Det här var de viktiga målen enligt McKinsey rapporten kopierat från Zoran;
- lärare öppnar upp klassrummen och släpper in såväl coachande kolleger som rektorer.
- ett systematiskt samarbete där lärare lär av varandra och särskilt framgångsrika lärare lyfts fram och används för att förbättra undervisningen.
- tydliga karriärvägar för lärare, lika klart definierade som för läkare eller jurister.
- rektorerna ägnar mer tid åt att utveckla undervisningen på sina skolor och får mer makt, tid, resurser och frihet att göra det – utan central detaljstyrning.”
Det är bara att läsa och konstatera att det kommunala huvudmannaskapet har blivit gravt misskött på samtliga de områden som McKinsey lyfter fram som viktiga.
Hur kommenterar då dessa problemet och i ”Lär av dem som lyckas med skolan” säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL att det handlar om fokus på elevernas resultat och lärarnas skicklighet men borde man inte gräva lite djupare. Ett för starkt fokus elevernas betyg kan ju ge helt motsatta effekter och borde man inte fundera mer kring hur man odlar lärarskicklighet. Sen är förstås receptet att lära av andra men det finns ju bara undersökningar som rangordnar skolorna men kriterierna är omdiskuterade när det gäller den här typen av småskaliga jämförelser och det finns i stort sett ingen studier kring vilka förutsättningar som behövs för att vissa åtgärder och metoder ska fungera. SKL planerar att göra en riktigt struts med huvudet djupt i sanden.
Med en sådan huvudman för svensk skola känner man hur missmodet stiger inom en.
Jan Lenander - Lärare är bra att ha, blogg 
Jag har ingen som helst förståelse för de som stänger dörren och inte släpper in andra kollegor i klassrummet i samband med egen undervisning. Vad är det för negativt med att vara två lärare i ett klassrum? Jag ser inte vad som är negativt, jag ser bara fördelar med detta. En av de saker som jag tycker att man helt missar i McKinsey rapporten är att vi kan behöva helt nya pedagogiska metoder som är anpassade till det moderna och digitala kunskapssamhälle som vi faktiskt lever i idag.
Jag tycker inte heller om den centralstyrning uppifrån som har blivit nu. Den hämmar både de enskilda rektorernas, men också lärarnas kreativitet och möjlighet att ta egna initiativ ute på de enskilda skolorna. Jag tror det finns väldigt många lärare och rektorer som har många idéer och tankar om hur de vill förbättra skolan, men att de inte känner att de kan påverka den situation som finns eftersom det bara är politiker hela tiden som ska ha inflytande och bestämma i skolfrågorna.
Vi behöver inte bara samarbete inom den egna skolan, utan vi behöver också samarbete mellan lärare i hela landet, något som faktiskt är fullt möjligt med dagens moderna teknik, såsom till exempel Facebook, Twitter, Skype osv. Ja man kan till och med genom tjänster som Etherpad samarbeta i realtid med varandra. Detta tror jag är mycket viktigt. Det kan ju vara en sådan enkel sak till en början som att utveckla en gemensam Likabehandlingsplan för flera skolor. För tillsammans kan vi skapa morgondagens skola. Det kan vi inte göra som enskilda lärare. Frekar06
Jag hävdar att en arbetsgivare som spelar ut grupper av anställda mot varandra skapar otrygghet och ifall då rektor inte är tillräckligt stark i att skydda sin anställda så får man ett klimat där alla försöker skydda sig. Jag är en förespråkare av lärare som samverkar och ser en enorm styrka i det, men kritiserar SKL och kommunerna för att försämra dessa möjligheter.
Det är inte så att teknikens nya möjligheter automatiskt minskar arbetsbördan på lärare. Det är ju så att det är oerhört viktigt med bra återkoppling på allt som elever lämnar in för i annat fall så sjunker deras motivation snabbt. En arbetsgivare som hela tiden knaprar på tiden utanför lektionstid gör inte en förändring speciellt lätt.
Det är absolut så att vi lärare måste börja samverka på olika sätt för att klara den kunskapsutmaning som finns i framtiden. Jag har startat facebook gruppen ”Lärare är bra att ha” och blivit aktiv i blogg-världen just av detta skäl. Min tro är att teknikens utveckling kommer att innebära att kompetensutvecklingsutmaning kommer att öka så samverkan är nödvändig men inte ett recept som kommer att minska arbetsbelastningen.
Är inte avsaknade av resultatstyrning det som är problemet i skolan?
Läs gärna detta: http://pluraword.blogspot.com/2010/12/antligen.html
Ett mycket bra inlägg, Jan. Jag vidhåller dock att Mc Kinsey-målen inte är relevanta i Sverige. Först måste yrket vara tillräckligt attraktivt för att dra till sig personer som är kapabla att göra ett bra jobb, därefter måste vi ha en lärarutbildning som ger oss de kunskaper och redskap vi behöver för att kunna göra ett bra jobb, dessutom behöver vi den tid och de förutsättningar som krävs för att göra ett bra jobb. När grunden är på plats då kan det vara bra med inspiration från en pedagogiskt intresserad rektor, klassrumsbesök och nya karriärvägar.
Du har rätt i att de saker du tar upp måste vara på plats först men jag hoppas förstås att det inte ligger så långt borta.
Det kan ju vara så att McKinsey målen låg närmare för oss innan SKL började sina försämringar. Jag förde ett litet resonemang kring att det finns nästan konsensus om att lärarskickligheten är en avgörande faktor för kunskapsutvecklingen. I så fall kan man dra den sorgliga slutsatsen att lärarkåren i Sverige har fått sämre skicklighet under SKLs år vid styret. Vi har fortfarande många duktiga lärare men jag måste erkänna att mina erfarenheter pekar på att vi som kår blivit mindre skickliga. Detta är lite skrämmande.
Skolan kan åtminstone inte bli bättre genom Mauds förslag. Eller hur?
http://junitjejen.se/vakna-maud/
Nej, jag tror att Mauds förslag om att sätt betyg på lärare är så dåligt att det kommer att försvinna ganska snabbt. Ju fortare desto bättre!!! Kanhända någon kan använda det för att få idéer om bra metoder för att hämta in elevsynpunkter som lärare och rektorer kan använda på ett professionellt sätt.
Det man kan hoppas på är att debatten kring Mauds förslag får centerpartiet att inse att de behöver internutbilda sig rejält på skolfrågor och att det i en förlängning kan innebära att de skaffar sig en bättre skolpolitik.