Glädjen i uppdraget, 2011!

Det kommer att hända mycket 2011 inom skolans område och jag hör suckarna om att det gör det alla år. Nu ska vi prata om ansvar, arbetsvillkor, pedagogik, elevfokus, grupper, bedömningar och skolan som vanligt men kanske om något mer något annat …………….

en härlig helhet skapad av ljusrosa kronblad

Kavla upp yrkesstoltheten och kliv rakt in i 2011 – skolans år!ger en liten glimt in i vad det skulle kunna innebära. Jag känner hopp för 2011 berättar en aning ytterligare. Jag läste någonstans om att alla vill vara med i pastellkören som hyllar skickliga lärare, berättar om hur härligt mötet är med eleven och när jag läser  det glättiga inlägget Lär av dem som lyckas med skolan så är mina rysningar inte av välbehag. En aning eftertanke kan behövas innan vi instämmer i alla hyllningar, det handlar nog inte om att ha bråttom.

ska vi ta en liten fundering kring hur vi gör ....

Kanske behöver vi något annat positivt?

Jag tänkte att vi skulle börja hos lärarutbildaren Mats med bloggen Tysta tankar och besöka Min lille vän möter Erland Josephsson och nosa på möjligheterna med media och sen To make data sing! där han låter Hans Rosling berätta om hur data och statistik kan bli något som lyfter oss. Ni vet förstås att nya skollagen utökar ansvaret för uppföljning och mätning och vi bör se det som en möjlighet.  Jag låter honom sen ta upp en riktigt allvarlig frågeställning i Läraren är inte psykoterapeut för att visa att ett positivt 2011 kommer att handla om mycket allvarliga frågeställningar men att en viss glimt i ögat ändå kan tillåtas.

hur lär den lilla ugglan sig?Jag tänkte att en konkret länk till modern upphovsrätt kan på ett knastertorrt vis var en skön inspiration. Sen tänkte jag referera till mitt inlägg Mod, tålamod och raka besked för det kändes väldigt positivt för mig att formulera min egen lärarvision. Att jag som en liten kugge i ett stort system ändå kan känna vart jag är på väg ger mig styrka. Jag avslutar med Professionalisering genom att brinna för uppdraget, det ger mig kraft.

PS. Det är roligt att många formulerar sina tankar för 2011 och i önskan 2011-1-1 så finns det lite mer smått och gott. ”Flumpedagogerna” formulerar om sin beskrivning av sin pedagogik för att det ska märkas vad de är för istället för vad de är mot och blickar framåt i 2011 relationernas år.

Annonser

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Glädjen i uppdraget, 2011!

  1. anne-marie skriver:

    Det är ett skolår – detta år! Anne-Marie som tackar för länkningen här!

  2. Lisa skriver:

    Jag tror att 2011 blir ett bra skolår, med små saker som blir bättre och bättre. Det är så roligt med alla er som bryr sig så mycket och skriver, tänker och berättar om sådant som ger hopp.

  3. Jan, jag var fullkomligt övertygad om att jag hade kommenterade här redan i går, men tydligen var allt jag åstadkom ett obeständigt sandslott. Jag delar inte riktigt din optismism även om skollagen är väldigt bra. Vi har inget vidare track record. Bland det första man läser i den nuvarande skollagen är att alla har rätt till en likvärdig utbildning. Så har skollagen inletts i långeliga tider och så inleds den även i augusti 2011. Jag hoppas att ytterligare en sak förändras i år – vår vilja att följa skollagen.

    • janlenander skriver:

      Diskussionen på Tysta tankar:Den tystlåtne skolministern belyser att även andra grupper än lärarna kan vara ganska motsträviga att ta direktiv uppifrån. Diskussionen om examinationsrätterna för lärarutbildningarna kommer att bli en het potatis. SKLs syn på världen har vi redan diskuterat och det verkar inte finnas speciellt mycket upplysning hos dem. Det måste erkännas att när det gäller likvärdigheten i svensk skola så tappade jag nästan allt mod när Lärarförbundet tillsammans med SKL sålde ut det som idé.

      Huvuduppdraget är dock ändå att många elever ska få sina behov av kunskap och utveckling tillfredställda och jag tror att vi 2011 kommer att kunna hjälpa fler med det. Jag känner en allt bättre uppslutning kring kunskapsuppdraget.

  4. Mats skriver:

    Bra uppsåt! Jag tycker verkligen om din framtidstro och tänker övertyga mig själv om att du har rätt.
    Det blir ett underbart år!

  5. Plura skriver:

    Intressant att läsa mellan hopp och förtvivlan om detta märkesår 2011. Min stilla fundering är, vad är det som hindrar att den nya skollagens golv ska uppfyllas?

    Är skolan så förlorad att den inte kan vrida blicken från den potente brandsoldaten till den late och eftertänksamme som inte tänker låta vardagen styra det pedagogiska arbetet.

    Och när ska skolan bli det staten bestämt sedan tjugo år sedan, mål- och resultatstyrd?

    Får väl ge ut en bok hur förskolan och skolan ska jobba för att bli världens bästa förskola och skola;))

    • Jan Lenander skriver:

      Jag tror inte vi är speciellt överens om vad vi lägger in i skollagens golv. Ta portalparagrafen så tror jag att vi har spännvidden från de som anser att det räcker med att eleven får sina behov tillfredställda någon gång ibland till de som tycker det är fel att eleven får vänta och lyssna på fel saker ibland. Själv hamnar jag mittemellan då jag tycker att hyfsat mycket av väntan, repetition och saker som är för svårförståeliga kan vara bra för mognaden. När det gäller särskilt stöd finns en minst lika stor spännvidd mellan de som anser att det ska ges när behovet är bevisat till de som anser det ska ges i sådan omfattning att alla elever når målen.

      Har du något förtydligande av vad du avser?

      När det gäller det här med potenta brandsoldater är jag inte överens om att det är någon central del i skolans problem. Kan du förklara vilken skillnad i lärarnas arbete i skolans verksamhet du vill uppnå?

      För 25 år sedan när jag började arbeta på ett industriföretag upplever jag att man där var inne i samma brytningsfas mellan regelstyrning och målstyrning som vi är inne i nu. När bedömer du att de flesta industriföretag verkligen lyckades få till en riktig målstyrning, jag upplever att flera har kvar en hel del rester av regelstyrning fortfarande.

  6. Plura, beror de hårresande skillnaderna mellan kommuner och skolor, betygsinflationen, den förskräckande andelen obehöriga lärare, bristen på elevvård, den växande gruppen elever med olika typer av psykisk och fysisk ohälsa och/ eller som lever i vanvård att man i skolan tittar åt fel håll? Eller rent av på att man vägrar skärpa sig fast man borde?

  7. Plura skriver:

    Svåra frågor ni ställer både Helena och Jan.

    Har haft anledning att fundera på frågan elevfokus mellan skinkan och champangen. Skriver lite kring det på min blogg idag. Jag tar utgångspunkt från att du måste gå från lag till handling och ha bärande principer eller värderingar för att lyckas.

    Eftersom jag under en del av mitt yrkesliv gjort utvärderingar av organisationer som lyckats lyft sig från ett reaktivt mönster till att bli den förebyggande mål och resultatstyrda verksamheten så vet jag att det går.

    I botten är det nog fråga om vilket synsätt man har hos skola och huvudmän. Och jag har sett skolor där man lyckats. Men de har haft en målmedveten rektor som drivit ett pedagogiskt ledarskap i verkligheten. Här kan jag för övrigt rekommendera att läsa en tråd hos Mats Öhlin kring pedagogiskt ledarskap.

    Så frågan är hur vi ska få blicken på det som ger resultat och vända blicken dit. Jag är så naiv att jag tror att vägen dit är att medvetet jobba med förbättringshjulet eller Demingcirkeln – Plan, Do, Check, Act. Det är det 4 kapilet i nya skollagen handlar om.

    • janlenander skriver:

      Jag har också varit med om att lyfta grupper, enheter, projekt från den reaktiva rollen och in i en förebyggande mål- och resultat- styrd roll och en nyckelfaktor har alltid varit att tydliggöra mottagaren och hur bedömningen av ett bra resultat sker. Det måste sättas på plats och sen efter det kan Demingcirkeln bli till goda cirklar där alla medarbetare växer i sina roller.

      Mats Öhlin beskriver i Om pedagogiskt ledarskap på ett utmärkt sätt hur ledarskapet kan bli ett kraftfullt verktyg. Det finns många skolledare runt om i Sverige med liknande eller kompletterande tankar så nog finns det en bra grund även för detta. Jag upplever att Mats arbetar med en professionell huvudman som ägnar sig åt att tydliggöra mottagare och mål för skolans arbete och sen lämnar stort utrymme för ett bra ledarskap hos någon med pedagogisk kompetens. Jag ser fram emot 2011 men min största oro är huvudmän som inte är mogna den uppgift de har och slarvar med tydliggörandet av mottagare samt bedömandet av resultat vilket är en stor utmaning och istället är inne och pillar i det som verkar lättare tvärs emot skollagen. Må skolans huvudmän föregå med gott exempel och välja den svåra vägen, den smala vägen.

  8. snyggt det där med skinkan och champagnen, Plura. 🙂 Som du vet är min uppfattning att huvudproblemet ligger i bristande styrning och bristande resultatkontroll. Det åtgärdas delvis i den nya skollagen. Jag tror att det räcker en bit – det vill säga att det blir bättre med den nya skollagen – men jag tror inte att den räcker hela vägen.

    • janlenander skriver:

      Ack du har så rätt Helena skollagen räcker inte. Jag tror att 2011 blir ett bra år med förbättringar men inget underbart år utan fyllt med mängder av besvikelser. Jag hoppas verkligen att det händer mer när det gäller rätt kompetens hos skolans huvudmän. Det finns så många intressenter för skolan så huvudmannen har ett svårt uppdrag i att tydliggöra de samlade förväntningarna och balansera det mot resurserna. Det är en stor utmaning och huvudmannen bör därför hålla sig långt borta från det löpande arbetet och hur skolverksamheten genomförs.

  9. frekar06 skriver:

    Det finns flera här som menar att den nya skollagen är bra. Det håller jag, som själv ska bli lärare, inte alls med om. Den nya skollagen är dessvärre ett hafsverk. Lagrådet har riktat oerhört allvarlig kritik mot den nya skollagen. De anser att den på flera punkter riskerar att strida mot den svenska grundlagen.

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/lagradet-sagar-nya-skollagen

    Citatet nedan är rättså talande för hur illa det egentligen är med den nya skollagen.

    ”Lagrådet anser generellt att det finns ”ett anmärkningsvärt stort antal brister” i hur lagparagraferna är formulerade i författningskommentarerna och i lagtexten:”

    Så jag är dessvärre inte alls lika positiv som många av er andra här inför 2011 när det gäller skolan. Risken för kaos är så uppenbar med en så otydlig och dåligt formulerad skollag. Frekar06

    • Plura skriver:

      Bäste Frekar06

      Din obervation är rätt i förhållande till lagrådsremissen. Men notera att den skiljer sig på en punkt emot proppen. Regeringen har dragit bort sin iver att ministerstyra. Björklunds kåtehet att styra fick backa på den punkten.

      Och bäste Frekar06 på vilket sätt är Skollagen SFS 2010:800 ett hafsverk?

      Har för mig att Skollagsberedning har hållit på sig tio år för att komma fram till den digra lagstiftningen.

      Så upp till bevis på dina teser.

    • Jan Lenander skriver:

      Plura har mycket intressanta tankar på sin blogg kring delaktighet och engagemang och den nya skollagen öppnar upp för ett rejält nytänk när det gäller detta. Detta är ett utmärkt exempel på något i nya skollagen som väcker optimism men sen är det så att när man ger sig in på nya saker så ökar också svårigheterna. Det är absolut så att vi behöver en skolvärld som omfamnar den nya skollagen och gör den till det den kan bli.

      Vårt ansvar för förbättringsarbete ger oss mandat för att se på skollagen på som ett kraftfullt verktyg som vi gör något bra av i vardagen.

  10. frekar06 skriver:

    Plura:

    Lagrådet har kommit fram till att det finns ”ett anmärkningsvärt stort antal brister” i den nya skollagen. Så mycket tydligare kan det knappast bli. Man har inte ens enligt Lagrådet klarat av att på ett entydigt sätt definiera vad en elev är. Eller med andra ord så har ordet elev olika betydelser på olika ställen i Skollagen. Frekar06

    • Jan Lenander skriver:

      Det kan ju finnas lite motsägelsefull bild i att arbetar man riktigt djupet när det gäller elever och lärande blir begreppet elev något som kan betyda olika saker. För en vanlig Svensson låter det nog lite konstigt att begreppet elev ska behöva definieras, ”det vet väl alla vad en elev är”. Jag följer ju ofta Anne-Marie Körlings blogg och får då en strid ström av situationer där hon vänder och vrider på ord och begrepp för att förtydliga en pedagogisk idé. Det är ju olyckligt att lagrådet är skeptiskt men det kan faktiskt vara så att vi kan ta avstamp i en mycket ambitiöst utformad skollag trots att den inte nått fram på alla punkter.

      Frekar06! har du några funderingar kring vilka områden du tror kan skapa villrådighet?

    • Plura skriver:

      Men bäste Frekar06.

      Lite kunskap i juridiska.

      När lagstiftarna ska lägga fram sin propp inför riksdagen låter man lagen vandra till lagrådet. Lagrådet manglar igenom lagförslaget juridiskt. Och den allvarligaste kritiken, frånsätt oskicket att ha många definitioner på olika ställen, var regeringens övertramp beträffande grundlagen och regeringsformen. De skrivningar som fanns i förslaget, som lagrådet gjorde tummen ned på, är borta i den propp som lades på riksdagens bord i mars 2010.

      Alltså har lagrådet ingen annan makt än att påpeka juridiska tveksamheter i förhand. Och hur många gånger tror du att lagstiftarna följt deras förslag slaviskt när regeringen gått till riksdagen? Inte många gånger.

      Till och med så att flera av de socialdemokratiska regeringarna totalt struntat i vad lagrådet sagt för att man politisk vill driva fram viss typ av lagstiftning.

      Så skollagen är på inte sätt det värsta som hänt i den vägen, även om jag sett en mer stringent skrivning på håll och kanter i lagen. Men det får väl den juridiska praxisen visa med utslag i Högsta förvaltningsdomstolen som numera Regeringsrätten heter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s