Ge eleverna kompetenta lärare

Nu diskuteras lärarlegitimationen som att det vore det största som hänt sedan hedenhös och SKL kommer ut med långa listor på problem som måste lösas och ett antal bloggare följer efter med problemlistor och Tysta tankar en av de mer spännande bloggarna ägnar sig åt att klaga på Björklunds ordval i Det här med lärarlegitimation? Uppdaterad. Helena von Schantz i Ett sånt jäkla gnäll och gnöl om lärarlegitimationerna summerar detta på ett utmärkt sätt.

Insikten om hur avgörande lärarskickligheten är för elevens lärande börjar bli allt mer etablerad. Äntligen! Vilka förödande konsekvenser på livsvalen bristande utbildning kan få har vi otaliga exempel på. Det borde vara en självklarhet att lärarlegitimation äntligen införs. Varför startar då detta kraftfulla motstånd? Jag anger tre skäl till detta.

  1. Att anställa obehöriga lärare innebär stora utgiftsbesparingar både direkt och indirekt genom att behöriga lärares löner kan sänkas.
  2. Utformningen av legitimationskraven kan vara styrande för inriktningen av lärarutbildningar och skolverksamheten när det gäller ämnesstruktur och påverka valen när det gäller bredd kontra djup.
  3. En riktig diskussion om vilka kunskaper en lärare behöver ha är oerhört skrämmande för de flesta i skolans värld. Det är troligt att det innebär att man vänder på stenar och upptäcker mängder av ställen där kompetensen är otillräcklig och eleverna blir lidande.

Det första skälet är oerhört sorgligt för de besparingar man gör på lägre löner etc. resulterar direkt i mycket sämre undervisning. Tar vi ett helhetsperspektiv så inser vi lätt att kostnaderna för undermålig undervisning är dramatiskt mycket större än de små extra kostnader det rör sig om. Tyvärr ställer detta helhetsperspektiv ett krav på kommunernas långsiktighet och gemensamma ansvarstagande som de hittills inte förmått leva upp till. Det finns en stor outnyttjad potential i att lärarens uppdrag breddats in på områden långt från undervisningen och svårigheten att rekrytera är nästan bara ett svepskäl.

Vilken struktur är viktigast för framtiden skola, vilka ämnen och kunskapsområden bör ingå i den är en diskussion som bör bedrivas med kraft. Den är avgörande för vår framtid men den bedrivs bättre om det är en struktur som hela tiden är tydlig så att vi vet vilka val vi behöver göra. Lärarlegitimation kan bli en pådrivare för en bättre diskussion.

Det sista skälet är dock det mest avgörande för hade inte den rädslan funnits med bland många så hade aldrig besparingsskälet haft tillräcklig kraft. Det hade varit så uppenbart hur dåligt det är att anställa obehöriga lärare. Nu finns det dåliga lärare, lärare med fel kompetens för sitt uppdrag, rektorer med fel blandning av kompetens hos sin personal, kommuner som har fel kompetens för att uppnå målen, lärarutbildare, forskare osv. och alla är de rädda att diskussionen ska avslöja just deras okunskap. Denna rädsla är ett stort problem för vår förmåga att skapa en bättre skola och alla vi verksamma med skolan har mängder att vinna på att vända på trenden mot sjunkande kunskaper hos eleverna.

Lärarlegitimationen är inget som löser alla problem men den kan vara ett första steg i att visa mod och börja göra något åt skolans problem.

Lite bra länkar: Nej jag förstår inte vitsen med lärarlegitimation, Lärarlegitimation (uppdaterat), Få eller inte få legitimation, …..

Advertisements

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i kompetens, lärare, skolutveckling. Bokmärk permalänken.

30 kommentarer till Ge eleverna kompetenta lärare

  1. Plura skriver:

    Synpunkter att reflektera över. Inte klar med reflexionen, under tiden kan du läs av jag tyckt i samma ämne och med svar till Helena

    http://pluraword.blogspot.com/2011/03/lararlegg-nu-ar-vi-hemma.html#comments

    • Jan Lenander skriver:

      Intressanta reflektioner Plura men det känns precis som du säger att du inte har tänkt klart när det gäller exempelvis mina synpunkter. Jag anser att lärarlegitimation kan vara en viktig del av att skapa ett positivt kompetent samarbetande förändringsklimat dvs. ungefär det som du lyfter fram som det viktigaste för skolan.

      • Plura skriver:

        Visst kan det det.

        Men jag tycker det är synnerligen luddiga kriterier för vad det innebär att få ett legg. Som det låter på debatten ska alla redan utbildade lärare åka på räkmackan och få legget utan att ha någon prövning.

        Vad har du vunnit då?

        • Jan Lenander skriver:

          Den principen användes när körkortsrrglerna stramades upp och känns ganska gedigen. I första svängen rensar vi bort obehöriga, sen blir det bättre mottagande av nyanställda och sen med lite fördröjning tar vi oss an befintlig lärarkår. Steg för steg ständiga små förbättringar i din stil.

  2. Maths skriver:

    En förskolechef eller rektor har sin budget som ska gå ihop. Längre än ett år tänker man nog inte. Det gör nog inte heller kommunen. Alla är fullt upptagna med att få sin ekonomi att gå ihop här och nu.

    En diskussion om att strukturen skulle vara en bov i dramat, gör inte att man upptäcker att vi fortfarande lider efter de nedskärningar som gjordes i början av 90-talet. Utan resurser går ändå inte ekvationen ihop.

    Ingen verksamhet är eller har varit perfekt. Det är naturligtvis bra att försöka få fatt på vad kompetens innebär på de olika nivåerna i vår skola för 1 – 18-åringar. Vad är en rimlig nivå? Och finns det resurser till det? Och tänk om det skulle visa sig att du har fel kompetens? Dessutom: vilka finns det att anställa?

    Men visst, både barn och elever ska möta så kompetenta vuxna som möjligt. Hur vi nu ska fixa det. Ingen är perfekt. Så var sätter vi nivån?

    • janlenander skriver:

      Lärarlegitimationen är ett sätt att tydliggöra att nedskärningarna på 90-talet har kostat i kunskap hos eleverna. SKL mfl kämpar emot den verklighetsbeskrivningen med näbbar och klor men den är lika fullt en viktig del av förklaringen. Kampen mot nedskärningarna måste föras med ett brett kraftfullt gemensam insats.

      Problembilden är oerhört komplex där lärares kompetens påverkas i avancerade samband mellan många faktorer och detta i sin tur påverkar möjligheten att få tag på riktigt kompetenta lärare. Det jag dock är helt säker på är att skolans värld måste börja se och uppskatta kunskap snarast för att vända utvecklingen. Här kan lärarlegitimationen sätta strålkastaren på problemen. Den negativa spiralen som startade på 90-talet snurrar fortfarande och vi har inte vänt den än så vi kan absolut riskera att den fortsätter ner till oanat låga nivåer. Det är dags att vända Titanics kurs bort från isberget.

  3. Maths skriver:

    Jag har hittat propositionen och läser följande.

    Som redogjorts för tidigare i denna proposition syftar införandet av legitimation för lärare och förskollärare till att höja kvaliteten i skolväsendet.

    I utredningen läser jag det här.

    I de nya direktiven förändrades och utvidgades uppdraget. I direktiven anges att skollagens (1985:1100) reglering av lärares kompetens ska ses över i syfte att stärka utbildningens kvalitet och förbättra elevernas måluppfyllelse.

    Men tänk om de kompetenta lärarna redan finns. Tänk om den dåliga kvalitén under 15 år har berott på andra saker än lärarnas prestation. Nedskärningar, den ideologi som härskat i 20 år, ökat ojämlikhet eller vad det nu kan vara. Hur kunde lärarna prestera så mycket bättre för 20 år sedan? Kolla hos flumpedagogen så kanske du känner igen dig.

    • Jan Lenander skriver:

      Du har väldigt mycket rätt i att skolan har oerhört mycket kompetenta lärare så att huvuddelen av det som behövs är att odla det vi redan har. Sen så känns det som att vi har en säkerställd minskning av lärarkompetensen sedan 90-talet, ett yrke under ständig kritik och under ständiga neddragningar har inte någon stor dragningskraft vilket vi ju ser på antagningen till lärarutbildningen.

      Jag eftersträvar allt som kan genomlysa effekterna av alla neddragningar och ogenomtänkta reformer och ser i det sammanhanget legitimationen som ett sätt att se kompetensen och effekter av olika åtgärder på kompetensen. De obehöriga lärarna är för mig ett solklart exempel på en neddragning på skolan som fått både direkta negativa konsekvenser på de elever som drabbats och andra hands effekter av att behöriga lärare känt det som att det inte lönar sig att kunna.

    • Plura skriver:

      Och jag kontrar väl med att det är mindre än fyra månader kvar på den lag du hänvisar till. Därmed är den andra ord rykande inaktuell.

      Om man vill se vilka krav det ställs på lärana ska man läsa nya skollagens 2 kapitel och förtydligade läroplanen Lpfö98 och Lgr11 om kravet på förskollärare och lärare i dess riktlinjer.

      Dessutom är det väl så betr neddragningarna i skolans värld under 90-talet så drabbade den lärarna på det viset att resurspersoner som skolkurator, skolsköterskor, mm försvann och lärare fick ta på sig mer av omsorgsarbete istället för undervisning.

      Dessutom har kunskapsfokuset varit mindre närvarande under en lång tid.

      Så skolan står för nya utmaningar hur mycket man än snackar om budget. Det finns ett golv i regelverkerna som huvudmännen minst måste uppnå.

      • Maths skriver:

        Men även klasserna och barngrupperna ökade i storlek.

      • Jan Lenander skriver:

        Det var flera destruktiva saker som hände samtidigt försämrat ledarskap, sämre pengar, extra arbetsuppgifter och större elevgrupper. Det gemensamma budsskapet var dock att skolan inte var så viktig och jag hävdar att tyvärr räcker inte en enkel återställare utan det behövs mer för att bryta den negativa spiral som startades då. Eleverna har bara börjat betala för 90-talets destruktiva reformer.

  4. Plura skriver:

    Nu har jag reflekterat en bit till. En sak som kommit bort i debatten om obehöriga lärare och lärarlegimitationen är förhållandet glesbygd och storstad.

    I storstad är det inget problem att få tag i ”rätt” arbetskraft. Men i Vingåker, Karisuando, Hylte Bruk eller vad du vill hittar du säkert massor av obehöriga lärare därför att de behöriga ogärna flyttar till sådana ställen.

    Därför borde det innföras någon form av tvång i lärarutbildningen så att du inte får legget med mindre än att du varit ute och kört din ”provanställning” i avkroken. Här borde man snegla på hur lärarleggen ges. Där har jag för mig att du måste valsa runt på olika kliniker med 6 månaders intervaller i ett och ett halvt år innan du får bli läkare och får ta ut din examen.

    • Jan Lenander skriver:

      Jag har en mycket stark erfarenhet av massvis användning av obehöriga lärare i en liten glesbygdskommun. Rena kunskapskatastrofen! Jag tror att de nya kraven kan göra att man vårdar sina behöriga lärare och hittar lokala lösningar för att göra deras situation bättre.

      Dittt förslag om krav på kringflyttning är tveksamma på en skolmarknad och försvåras ytterligare av att läraryrket numera är ett låglöneyrke.

  5. De flesta friskolor kör redan med provår eller provtermin. Mer dramatiskt är väl inte det här? Vi har redan mentorssystem för nyexade och som nyexad förtjänar och behöver man en mentor. Nu regleras det och man kanske rent av får tid i sin tjänst för det. Jag kan varken se att det är en stor apparat eller förenat med stora kostnader. Det enda som blir dyrt är att se till att alla obehöriga lärare som är fastanställda blir behöriga. Men det uppfattar jag som väl använda pengar.

    • Jan Lenander skriver:

      Den enda stora kostnaden är bytet av de obehöriga lärarna men tar man hänsyn till effekten på elevernas kunskap så är det oerhört värdefull åtgärd.

      Det är löjligt att en så självklar åtgärd som mentor för nya fortfarande är undermåligt på många skolor. Skrämmande!

  6. Efterlängtat med mer fokus på kunskap och kvalitet – elevfokus. Kvalitet kostar och ska så göra. Skolreformerna, inte bara när det gäller lärarlegitimationen, kommer medföra förändringar som säkerligen kommer svida för flera skolor och tyvärr kommer antagligen också enskilda lärare komma i kläm, även behöriga, i synnerhet på sådana skolor där man sparat in på fel saker, kanske för att över huvud taget klara en ansträngt ekonomi.

    Det gör ont att rätta till en höft, ett knä eller någon annan kroppsdel som hoppat ur led, men sedan blir det ju så mycket bättre!

    • Jan Lenander skriver:

      Vilken bra parallell, det är ju precis så det måste få vara när vi vänder svenska skolans (Titanics) bort från isberget. Det kommer kännas tungt när kommunerna får gräva ett extra varv i kassakistan och det kommer att vara obehagligt när nog duktig person slutar i skolans värld pga att de inte har tillräcklig ambition för att bli lärare. Det kommer kännas tungt för lärarutbildare som måste ha annat fokus för utbildningen, det kommer kännas tungt för skolforskare som får överge teorier som inte håller och det kommer kännas tungt för många lärare att rannsaka sin egen kompetens.

      Precis som vid operationen av den sjuka patienten gör det ont vid snitten men det är patientens liv det handlar om. Det är dags att bry sig om elevens kunskaper, den tidigare nonchalansen inför detta bör det vara slut med.

    • Maths skriver:

      Precis, ansträngd ekonomi. Är ni med på de skattehöjningar som krävs?

      • Jan Lenander skriver:

        För det första handlar det här bara om förändringar på marginalen så budgetmässigt innebär de en ytterst liten skattehöjning. För det andra är det här fråga om en oerhört lönsam investering, då de negativa skatteeffekterna långsiktigt av otillräckligt utbildade ungdomar är kraftiga. Långsiktig självklart men samtidigt viktigt för Sverige.

      • Maths skriver:

        Jag skulle inte se det som ”negativa skatteeffekter”. Jag betalar gärna lite högre skatt för att få in mer luft i omsorgssystemet så att det ger folk, inte bara lärare, får en rimligare arbetssituation. Och några förändringar i marginalen tror jag inte heller att det handlar om. Den skola som lyckades lägga svenska elever i världsklass på 70- och 80-talen, försvann under alla nedskärningar på 90-talet. 😦

        • Jan Lenander skriver:

          Att få bort de obehöriga lärarna är bara en liten extra kostnad som knappt märks på kommunalskatten och det kommer ha en oerhört starkt positiv effekt skolan. Det är bara en förändring på marginalen.

          Sedan anser jag förstås att Sverige också skulle vinna på att satsa rejäla pengar på skolan, både genom att det långsiktigt ger en kunnigare nästa generation och för att det ger en stimulans till alla som är verksamma med att bygga upp kunskap.

  7. Magnus Blixt skriver:

    ”riktningen är viktigare än hastigheten” – jag delar din uppfattning att detta är ett litet steg på vägen, men ett dock så viktigt steg, i en mycket viktig riktning. Om inget annat ger den en tydlig fingervisning till rektorer och skolhuvudmän vad staten anser vara viktigt när det kommer till lönesättning av lärare: deras kompetens och deras universitetsutbildning. Detta är tyvärr inget jag som löneförhandlare fått någon direkt respons på tidigare, ska bli intressant att se hur årets lönerevision artar sig.
    Kostnaden ska självkart ses som en investering, får vi inte en skola som kan ge eleverna bildning blir det ont om framtida skattebetalare av rang.

    • Jan Lenander skriver:

      Just det! Riktningen är viktigare än hastigheten och en del kritik om att i stort sett alla befintliga behöriga lärare blir ganska brett legitimerade ser jag inte som ett problem utan som pragmatiska övergångsregler. Efter ett tag blir det väldigt få lärare som är verksamma utanför sitt kompetensområde för riktningen är den rätta.

      Modernt kvalitetsarbete, med små steg i rätt riktning bör genomsyra alla skolförändringar hädanefter och vi ska hissa varningsflagga så fort någon har för bråttom. Titanic körde med hög hastighet mot isberget så nu är det kursen vi ska lägga om.

  8. thesexyblogger skriver:

    Jag anser att kompetenta lärare är någonting som Mimers Hus Kungälv saknar.
    När jag bytte linje har det blivit mycket slarv med min närvaro osv. Sådana uppgifter som är lärarnas plikt att se till ska fungera.
    Det gör mig inte bara upprörd utan jag känner att det är lite förnedrande nu på senare tid när många lärare påstår att det är mitt eget fel.

    • janlenander skriver:

      Jag hävdar att Mimers hus satsning på att ha behöriga lärare gör att skolan har mer kompetenta lärare än många andra skolor.

      Det är oerhört tråkigt att du upplever att närvarokontroll etc. varit bristfällig och att du får reda vilka konsekvenser det innebär för din del väldigt sent. Rent generellt så har vi på gymnasiet en ganska svår balansgång mellan att låta er elever ta mycket eget ansvar och att följa upp och snabbt uppmärksamma er på det som håller på att gå snett. Det måste varit mycket av oturliga omständigheter inblandat för jag tror att de lärare du tänker på verkligen har försökt.

      Jag observerar dig också på att Mimers hus har bra resurser för extra stöd i de viktigaste ämnena så att du ska kunna få bra hjälp med att ta igen det du behöver även om det förstås kostar en hel del arbete.

  9. thesexyblogger skriver:

    Det är inte bara jag som tycker att det finns många inkompetenta lärare på Mimers. Jag har fått höra att det finns på de flesta kurser, särskilt inom matte och fysik. Många tycker att det är svårt att lära sig just dessa ämnena och tycker att läraren lär ut på ett dåligt sätt. Jag vet inte om det är eleverna som är underlärda eller om det är brist på pedagogiskt erfarna lärare. Men i vilket fall som helst så spelar inte det så stor roll hos vem problemet ligger eftersom att om våra generationer blir dummare för varje år så kommer inte att samhället att kunna utvecklas ändå och alla blir drabbade.
    På da vinci är det väldigt kompetenta lärare och de är väldigt bra på att förmedla när det är prov och läxförhör eftersom att man träffar lärarna nästan dagligen. Dessutom erbjuder de ett studiepass på 3 timmar varje fredag då man kan få hjälp med ämnen då alla lärare är närvarande för att hjälpa eleverna. Jag tycker att alla linjer borde införa ett studiepass.

    Detta med närvaro har inte med oss elever att göra utan det är slarv från lärarnas håll när det gäller registrering och avregistrering av elever. Det är helt enkelt slarv.
    Många lärare är också slarviga med att säga till när prov och läxor är. Det står inte alltid på fronter och det är inte alltid att lärarna berättar fören några dagar innan provet är.

    • janlenander skriver:

      Det var roligt att du tyckte att lärarna som du lärt känna bäst dvs. de på da Vinci programmet håller hög kompetens. Skolans rekryteringspolicy skiljer sig inte åt när det gäller lärare till de andra programmen utan det har varit möjligt att ställa lika höga krav på dem. Jag hoppas att du ska upptäcka att dina nya lärare håller lika hög standard när du lärt känna dem bättre.

      Observera att exempelvis teknikprogrammet har tillgång till plugg-in och att det finns en stor möjlighet till något som motsvarar studiepass. Passa på att använda dessa tillfällen.

      De senare matematikkurserna och fysikkurserna lär ut en hel del mycket abstrakta resonemang som är mycket svåra för många elever. De behöver hålla den nivån för att Sverige ska fortsätta att konkurrerar när det gäller spetskompetens inom naturvetenskap och teknik. Det finns otroligt duktiga matematik och fysiklärare men de kan inte trolla bort de svårigheter som finns i ämnena. Att ligga i världsklass kräver mycket arbete både på gymnasiet och senare även för den allra smartaste eleven.

      • thesexyblogger skriver:

        På da vinci känns det som att undervisningen är en aning mer personlig också, det kan jag garantera. Det är de som är den själva idén med da vinci, ämnena skiljer sig ingenting.
        Jag påstår inte att lärarna på tekniken är sämre än de på da vinci, utan jag påstår att lärarna på da vinci känns mer motiverade till sitt arbete att lära ut, de erbjuder sig att jobba på övertid när elever behöver hjälp med studier inför prov eller projektarbeten.

        Att matematikkurserna och fysikkurserna är en aning svårare än andra ämnen är det ingen frågan om. Det är väldigt ansträngande kurser.

        • Jan Lenander skriver:

          Det kan nog vara så att da Vinci pedagogiken är mer personlig medan exempelvis jag försöker skapa stämningar som liknar den i utvecklingsprojekt i industriföretag. Det handlar dock om minst lika mycket motivation för att ni elever ska lära er sådant som jag tror är viktigt för er.

          Jag hoppas att du ska upptäcka dina nya lärares engagemang och det är många som arbetar övertid när det är viktigt för en elev. Jag hoppas dock också att du inte tycker det måste vara ständigt mycket övertid, det är många lärare som far illa av att arbeta mer än 45 timmar i veckan.

  10. Ping: svårt tycka synd om outbildade « Välkommen till verkligheten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s