Varför blev katederundervisning så hett?

Man kan navigera till kunskap på många olika vägar

Segling och navigation mitt där det behövs

Jag har i ett tidigare inlägg Strukturerad lärarledd undervisning diskuterat detta med utgångspunkt i katederundervisningsdebatten.  Nu fick jag möjligheten att delta i programmet Skolministeriet:”Yrkesprogram och katederundervisning” som jag tycker blev spännande och intressant.

Programmet fick mig att fundera kring varför begreppet ”katederundervisning” blev så hett och jag listar tre skäl.

  1. Egna upplevelser av katederundervisning som varit dålig (kränkande etc.)
  2. Skolfrälsareambitioner som gör att någon vill skälla på gammalt för att bereda plats för sitt eget.
  3. Det är obehagligt att räkna efter och inse hur mycket effektivare räknat i lärarresurs det är att förklara för många samtidigt.
  4. Vilka som har ansvar för undervisningssätt och kan gå in och påverka HUR lärare undervisar kan få oerhörda effekter på vårt uppdrag. Alla uttalande som tangerar detta väcker starka känslor. (tillagd senare)

Nummer ett känns väldigt konstig för mig som inte har några sådana upplevelser trots att jag gick i skolan på sextiotalet. Nummer två är bara något vi måste rensa bort ur svenska skolan så nummer tre är den intressantaste.

Det är inte nog med att genomgångar är särklassigt effektivaste sätt att förklara något om man tar utgångspunkten begränsad lärartid, det är också så att genomgångar är något som verkligen avslöjar behovet av ämneskompetens. Jag har träffat på många elever som verkligen tycker att genomgångar är den särklassigt bästa delen av undervisningen men det hänger förstås alltid ihop med en engagerad lärare med djup ämneskompetens. Jag hyser förståelse för de som tycker att ekonomiska begränsningar kring undervisningsformer känns svårt och jag kan även ha viss förståelse för att det är svårt att ta till sig att lärare behöver ha en ämneskompetens som kanske inte är alla förunnat att uppnå. Jag välkomnar dock debatten för vi måste ha de effektivaste lärarna och undervisningsformerna när skolans budget inte kommer att ökas genom ett trollslag.

Lärarkåren är nog nästan helt ense om att för många som kan för lite går in och petar i hur lärararbetet ska utföras. Punkten fyra är en viktig förklaringsfaktor men jag hänvisar till kommentarerna för en utförligare diskussion. Den avgörande skillnaden är förstås VILKA man anser är inne och petar i skolans verksamhet utan att veta vad de gör. (detta stycke är tillagt efteråt)

Jag hävdar att det finns ett stoppa huvudet i sanden beteende kring hur kompetens och resurser påverkar vilka undervisningsmetoder som är möjliga att använda. I Så vandaliserade kommunen en skola finns ett exempel på hur ett gammalmodigt ledarskap och stora skygglappar kring vad som är lämpligt att göra leder till katastrof för eleverna.

Jag formulerar en lite provokativ tes kring skolforskning på lrbloggar ”Jag hävdar att det här problemet har mycket av sin rot i en överbetoning av det sociokulturella perspektivet. Lärarutbildningar har en stor andel litteratur som snarast är att betrakta som sociologiska och samhällsvetenskapliga analyser och de har sådant fokus på  det sociokulturella perspektivet att de bara snubblar förbi Dysthe, Marton och de som har spännande forskningsrön kring elevinteraktion och elevers lärande. Jag undrar om inte det pedagogiska perspektivet hade behövt lite mer plats på lärarutbildningar?” Jag tror att det är dags att diskutera detta mer.

Debatten går vidare i Vad jag menar med samförstånd, Flumpedagogik vs katederpedagogik och Äntligen! DN står upp för elevernas rättigheter osv även om just katederundervisning förhoppningsvis är ett färdigtjatat ämne.

Mina tidigare katederlänkar: Tillbaka till katedernMer katederundervisning – he is back,KatederundervisningSeminarieundervisning om mediaÅrets möbelEleverna vill ha katederundervisninKatederundervisning ingen HetsMinistern i skamvrån efter tal om katederundervisning ..
Annonser

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Varför blev katederundervisning så hett?

  1. Mats skriver:

    Det finns en risk att dina tre förklaringsmodeller är psykologiserande – annars håller jag med om att det blev ett bra program. Programledaren dämpade din insinuanta sida och ni lyckades nå varandra till sist.

    • Jan Lenander skriver:

      Jag tyckte Pia programledaren hjälpte mig att förtydliga och konkretisera mitt synsätt om att det är ett problem att så många vill stoppa huvudet i sanden kring vilka undervisningmetoder som är realistiska. Kanske börjar fler att räkna efter kring hur mycket tid per elev får vi när vi väljer individuella former. 60 minuters lektion och 30 stycken elever innebär 2 minuter per elev för att förklara ett svårt matematiskt samband. 15 minuters genomgång ger ett mycket realistiskare utgångsläge för att lyckas och genomgången kan kompletteras med elevernas alternativ synsätt på problemet och lösningen.

      Jag håller med om att mina tre kategorier är psykologiserande och hänvisar till att vad jag betraktar som en utmärkt mentor i bloggsfären Mats Olsson (Tysta tankar) ofta använder kategoriseringar av detta slag för att belysa skolfrågeställningar. 😉

      • Mats skriver:

        Tack Jan!
        Nu blev vi nästan för gulliga mot varandra!
        Fast det tycker jag väldigt mycket om.
        Ha en skön helg! (lite sent)

        • Jan Lenander skriver:

          Vi hade en period då vi blev så samstämmiga i nästan alla frågor att debattempot gick ner. Det är ju lite skönt att stanna upp och inse hur inspirerande jag tycker din blogg är och säga detta. Jag laddar dock upp för lite högre tempo i debatten nu när i och för sig katederdiskussionen förhoppningsvis snart avsomnar men där du verkar

          1. ta ställning för Lärarförbundet och dess medlemmar mot LR och dess medlemmar.
          2. vilja försvara SKL och kommunernas hårdföra ledarskap mot lärare och att de får lägga sig i lärarnas hur bara inte Björklund gör det.
          3. önska mindre av alla traditionella undervisningsmetoder

          Jag har haft en skön och inspirerande helg fylld med spännande tankar om en bättre skola och hoppas på att kunna återgälda den inspiration du bidragit till med några sprakande kommentarer.

  2. Plura skriver:

    Måste väl som alltid säga att undervisning ALLTID måste vara ”lärar ledd”. Om man kallar det för ”katederundervisning” säger det väl mer om den som skriver det ordet en något annat.

    Självstudier är definitivt inte lika med individualiserad utbildning. Inte heller grupparbete. All undervisning behöver en lärare som leder undervisningen. Allt annat är bara dumheter.

    • Jan Lenander skriver:

      ”Katederundervisning” är förstås ett uttryck som oftast används för att beskriva någon annans dåliga undervisning. Vanliga former av strukturerad lärarledd undervisning har ofta utsatts för orättvis kritik och stoppats in i kategorin ”katederundervisning” av olika anledningar. Jan Björklund och LR har därför valt att ge ordet en positiv valör som ett sätt att desarmerar ordet som ett vapen mot genomgångar och andra traditionella undervisningsformer. Katederundervisning har bara upplevts av 85-åriga damer etc. och borde placeras på historiens skräphög men jag tycker att de som använder det för att smutskasta andras undervisning skulle kunna vara först med detta.

      Vi bör absolut snarast uppnå konsensus kring att skolan behöver strukturerade lärarledd undervisning och jag hoppas vi också snart kan uppnå konsensus kring att genomgångar är en viktig del av bra varierad undervisning. Mina räkneexempel ovan borde tydliggöra detta ordentligt och dessutom så hävdar många elever att de tycker om den undervisningsformen.

  3. Jag gillar verkligen hur du argumenterade för värdet av strukturerad lärarledd undervisning – kvalitet i förhållande till antalet elever. Jag tycker också om hur du avdramatiserade själva begreppet kateder. Roligt också att få bekanta mig med din trevliga röst. 🙂

    • Jan Lenander skriver:

      Jag lyfter fram ditt uttryck ”kvalitet i förhållande till antalet elever” som ett bra sätt att hävda att vägen till bästa kvalitet är olika beroende på ramfaktorer som exempelvis antal elever / lärare. Jag har en kollega som är aningen äldre än jag är som inte kan låta bli att uttrycka sin förvåning över att begrepp som katederundervisning fortfarande lever kvar och att filmen Hets används så mycket trots att den var en nidbild redan när den gjordes för över ett halvt sekel sedan. Min egen personliga förvåning är också stor med minnen av gulliga fröknar och snälla magistrar. Roligt om jag lyckades förmedla denna känsla av förvåning.

      Jag tackar så mycket för komplimangen om min röst. Det här med att tala i radio är nytt för mig och det känns skönt att det är många som möter mitt framträdande på ett positivt sätt.

  4. Ping: Bra summering av katederdebatten « Tankar om skolan i media

  5. Anna skriver:

    När jag och eleverna utvärderade brukade alltid ”anna berättar” hamna i topp för hur de själva upplevde att de lärde sig bäst….

  6. Anna Kaya skriver:

    Tack igen, Jan för ett bra samtal i Skolministeriet. Om du har fått detta inlägg många gånger av mig idag så beror det på att jag bara får felmeddelanden…

    Jag håller, som du kanske förstår, inte riktigt med om dina tre anledningar till att ”katederdebatten” blev så het.

    För mig har debatten aldrig handlat om lärarledd undervisning vs att lämna eleverna ensamma i sitt lärande. För mig har debatten handlat om
    1. politiker som lägger sig i och uttalar sig om saker de inte riktigt har rätt att uttala sig om.
    2. varför man medvetet väljer att uppröra så många människor med att använda ett så förlegat och negativt värdeladdat begrepp som katederundervisning när man egentligen menar lärarledd undervisning

    Jag kopierar in ett svar jag skrev till dig när debatten började:
    (från: http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2011/03/alla-dammiga-katedrar-gor-mig-allergisk.html)

    ”Det jag, och många med mig, reagerar mot är att Björklund väljer att medvetet provocera genom att använda begreppet ”katederundervisning”. Det är ett värdeladdat ord som för tankarna mot en skola från förr, en skola där man hade en helt annan elev- och kunskapssyn än idag. En skola där läraren mässar, predikar och föreläser och där eleverna sitter passiva och inväntar kunskap.

    Katederundervisning för mig är håglösa elever som är rädda för att säga fel saker, att skriva fel på ett prov eller svara fel på en fråga. Det innebär en undervisning där läraren besitter alla rätta svar och där eleverna måste tycka och tänka som läraren för att lyckas i skolan.

    Katederundervisning, för mig, signalerar bakåtsträvande och att ”det var bättre förr”. Det signalerar allt det som jag inte vill att svenska skolan ska bestå av. Och ändå tror jag mig ha en liknande syn på lärarledd undervisning som du har.

    Jag retar upp mig på att en skolmininster idag vill få oss att se en bild av framtidens skola genom att väckas bilder av hur skolan såg ut igår. Det var inte bättre förr. Skolan var inte bättre. Eleverna mådde inte bättre. Eleverna var inte kreativare. Eleverna var inte mer självständiga och självgående. (Jo, det är det vi måste få våra elever att bli för att lyckas i livet!) Resultaten kanske var bättre men det handlar mer om hur och vad man mäter.

    Det är inte bara i mina öron katederundervisning klingar illa. Jag är långtifrån ensam. Och jag tycker att det är tragiskt att en skolminister ska vinna billiga PR-poäng för att slänga sig med sådana uttryck när det tar fokus på vad han egentligen vill ha sagt.”

    Katederundervisning och genomgångar kan vara lika förödande för elevers kunskapsutveckling som att lämna eleverna ensamma i sitt lärande. Det handlar ju, som alltid, om lärarens kompetens.

    • janlenander skriver:

      Jag tycker dina åsikter förtydligar och breddar analysen kring varför katederundervisningen blev så het och inser att jag missat en viktig punkt bland mina tre när det gäller irritationen över att någon utifrån ger sig in på det område som vi lärare tycker att vi har kompetensen för. Jag förtydligar nedan mina synpunkter på att lägga sig i hur, vilken är framtidsvisionen och bör man provocera.

      1. Jag anser att det är en helt orimlig massa petande i skolans värld från människor utanför skolan utan kompetens i pedagogik etc. Vi är överens om principen att låta de som kan något få avgöra hur. Skillnaden är att jag anser att kommunpolitiker och SKL ägnat sig åt att massivt petande i skolans hur och att Björklunds uttalande stärker lärares rättighet att få använda sin kompetens på bästa sätt.

      2. Ja, jag tycker det är oerhört tråkigt att framtidsvisionen får så mycket av återställare och att gå tillbaka till något gammalt över sig för det är förstås inte så vi skapar en bra vision. Det är dock så att jag tycker att det finns belägg för att skolan har försämrats de senaste 20 åren och då gäller det inte bara faktakunskaper. Elever har mycket grundare förståelse för ett flertal naturfenomen, de har blivit sämre på analysera tankegångar och målen för ett flertal skapande aktiviteter har vi blivit tvungna att sänka. Jag tycker dessutom att Björklund utmålas som bakåtsträvare på felaktiga grunder och ser att kvalitetsarbete med ständiga förbättringar och bra uppföljning av det viktigaste uppdraget är saker som stämmer väl med framtidstrender. En sund framtidsvision tar sin avstamp i det som har varit bra och bygger vidare på det och tiden med kringresande skolfrälsare och ”nytt är alltid bättre” behöver snart få vara över. I min framtidsvision är professionell förändring av skolan en oerhört viktig del.

      3. Behöver vi vara lite provocerande i debatten är förstås en svår fråga men jag har gradvis kommit till insikt att det kan behövas. Det som sagts om lärare i SKL:s styrelserum hade varit oerhört kränkande och provocerande för de flesta lärare om det hade funnits någon ”wikileaks”. Jag påpekar att Jan Björklund använde ”katederundervisning” inom citationstecken och att det säger något om motståndet mot honom att debatten överhuvud taget startade. Efter kommunaliseringen startade ett massivt sopa under mattan arbete där lärare fick vara syndabockar och eleverna blev förlorare och krafterna bakom detta massiva missgrepp behöver avslöjas.

  7. frekar06 skriver:

    Det behövs som jag ser det många olika undervisningsmetoder där ute. Vi lär oss på olika sätt. Och det är väl här som jag ser att en riktigt stor utmaning för skolan ligger. Hur skapar vi en skola där alla elever får lära sig efter sina förutsättningar och behov? Hur når vi målen i läroplanerna om en skola för alla?

    Jag är både för och emot katederundervisning. Det finns tillfällen då det kan vara bra med katederundervisning, men det finns tillfällen där det absolut inte fungerar. Alla elever lär sig inte bäst genom katederundervisning. Med andra ord så tror jag att en varierad undervisning är det som funkar bäst. Då fångar man upp flest elever. Sen är det nog bara att konstatera att vi inte alltid kommer nå alla elever. Det är nog tyvärr den bistra verkligheten.

    För min egen del tror jag mycket på lärande genom användning av olika former av IT i skolan. Men detta passar inte alla elever heller, så det är viktigt att man inte bara använder detta som jag ser det om man nu vill göra det. Själv tror jag att Internet och sociala medier kommer bli allt viktigare i skolan. Men det kommer ta tid innan vi når dit.

    När det gäller att politiker lägger sig i frågan om hur vi faktiskt ska arbeta så har jag den principiella uppfattningen att det måste vara upp till den enskilde läraren att i den situation som råder i det aktuella klassrummet bestämma hur undervisningen ska bedrivas.

    Frekar06

    • Jan Lenander skriver:

      Vi verkar helt överens om att varierad undervisning är det avgörande framgångsreceptet och där tror jag egentligen vi är överens med de flesta lärare och även Björklund. När det gäller en skola för alla vill jag ta utgångspunkt i Om lärande av Ferenc Marton och Shirley Booth då jag ser att en strukturerad diskussion om elevers olika lärande behöver en gemensam teoribas. Det finns så mycket kring alternativa lärstrategier, alternativa perspektiv och balansen till det normativa som byggts samman i en teori med gedigen grund i tidigare forskning.

      Jag tycker om att använda mycket IT i undervisningen, kanske för att jag själv har en bred bakgrund från området men jag lyfter fram att samarbete och gruppövningar är oerhört viktiga för elevernas lärande. Vidare vill jag påpeka att skriftlig återkoppling på arbeten är en tidskrävande metod som kräver mycket lärartid och absolut inte passar bra ihop med besparingar på skolan.

      Jag håller med dig om behovet av autonomi för att läraren ska kunna utnyttja sin kompetens och den enskilde läraren behöver kunna ”bestämma hur undervisningen ska bedrivas” men som jag sagt i inlägget och i en kommentar ovan så anser jag att att det är kommunerna och SKL som har haft otäckt lätt att gå in och peta i det som de inte begriper.

  8. janlenander skriver:

    Jag funderar på en idé om hur det som ofta blivit drabbat av smutskastningen av ”katederundervisningen” ska kunna lyftas fram och ges den positiva klang det är värt.

    MANIFEST FÖR GENOMGÅNGAR I STORGRUPP

    En undervisningsform som kräver mycket av läraren men som också kan ge många elever samtidigt stora mängder lärande.

    Tydligaste kännetecken: Läraren håller i gång showen hela tiden och frågor och interaktion kan förekomma men de kan inte förutsättas som något som driver genomgången framåt.

    Fördel: Många elever kan samtidigt dra nytta av lärarens höga kompetens i sitt lärande. Oerhört effektiv metod rätt genomförd.

    Nackdelar: Metoden kräver mycket både pedagogiskt och ämnesmässigt av läraren och blir oerhört svår när variationen i förkunskaper är hög.

    När det gäller undervisningens mål så skapar de en gradvis ökning av svårighetsgrad:

    1. Förmedling av information ställer krav på ”slice of Life”, struktur, ämneskompetens och pedagogisk flexibilitet.
    2. Förståelse av sammanhang ställer därutöver höga krav på frågeställningar, pauser och åskådningsexempel
    3. Kreativitetskapande ställer därutöver stora krav på överraskningar, humor och nya angreppssätt med oerhört god timing.

    Det här kan låta ouppnåeligt framför allt för nivå 3 men som en inspiration så finns en mindre undersökning som visar att det tillfälle då flest personer kommit på en affärside eller en uppfinning är i samband med genomgångar i storgrupp.

    En avgörande aspekt i att bedöma det här som nummer ett bland undervisningsmetoderna är att grupparbeten, PBL, dialogiskt klassrum, individuellt arbete och i stort sett alla andra undervisningsmetoder är beroende av att kombineras med välgjorda genomgångar.

  9. Ping: Återerövra läraryrket för elevernas skull | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

  10. Ping: Kreativitet, sociokulturellt perspektiv och metoder som verktyg i skolan | Frekar06 Blogg

  11. Ping: En årskrönika om året 2011 | Frekar06

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s