Nya undervisningssätt ska införas med kompetens.

Tänk att temaarbeten och läromedel blivit så konfliktfyllda områden i skolans värld. Jag minns ett fantastiskt temaarbete på Lerums gymnasium och eleverna skapar sitt FN och debatterna gick höga om dagsaktuella globala frågor och de mest skilda kunskapsområden täcktes in. Jag minns biologiläraren som varierade och anpassade undervisning efter oss elever som en härlig dynamisk resa där vi fick vara med och sen kom vi tillbaka läromedlet och pluggade citronsyracykel och systematik. Varför har då lärare känt sig så pressade av temaarbeten och varför har läromedlen blivit så underligt ifrågasatta?

Några första ledtrådar är rektorn som säger ”vi får köra ett tema för att hinna med mer” och biologiläraren som säger att ”det här är inte miljöteknik” när samhällskunskaplärare satt ihop ett tema. En annan ledtråd ger friskolan ”Kunskapsskolan” där de har duktiga lärare som sitter på sommarlov och delvis under terminerna och förbereder lektionsunderlag så att nya lärare ska komma in lättare. Jag ställer frågan om det här inte är läromedelsutveckling och vad är det som gör att Kunskapsskolan marknadsför det här som något nytt?

en härlig helhet skapad av ljusrosa kronbladMin teori för  båda de här förvånande sakerna är att kompetensfrågor är det avgörande. Det kräver minst lika mycket kompetens hos lärarna att leda ett tvärvetenskapligt arbete som att leda arbeten inom sina ordinarie ämnesområden men ofta är det ingen som har den breda kompetensen och många hamnar väldigt långt ifrån det som de kan. Bra läromedel är ett sätt att förmedla kunskaper mellan vana lärare och de som är nya i yrket, det är ett effektiviserande verktyg som sparar tid och pengar även för den vana läraren då denne kan återanvända det som skapats av någon annan.

Ett tema kring miljö och lärarna som deltar kan inte ens definiera skillnader mellan milöjteknik, miljövetenskap och naturkunskap och fast det är på gymasienivå så blir huvudfokuset på förnyelsebart eller icke förnyelsebart dvs. något som eleverna borde ha mött på mellanstadiet. Människan, jämställdhet, globalisering, är breda tvärvetenskapliga frågeställningar som ytterst få ämneslärare har översikten över annat än möjligtvis utifrån sina personliga intressen och de riskerar att bli tema-arbeten som inte utnyttjar alla lärares kompetens på ett bra sätt. Lärare som känner att deras kompetens inte värderas riskerar att känna sig mycket dåligt behandlade. Här krävs en oerhörd kompetens i ledarskapet och en insikt i vilka kompetenser de deltagande lärarna har. Framför allt måste dock de lättvindiga besparingsinriktade synsättet helt bort.

Läromedelsproduktion är en viktig möjlighet till kompetensöverföring och även mycket erfarna lärare med sin egen undervisningsstil och flexibel planering för att möta eleverna brukar ta till vara möjligheterna att lära sig nytt genom läromedlen och genom att lyssna på författarnas tankar. Det är en extra karriärväg för riktigt duktiga lärare och ett sätt att odla yrkeskompetens. Det är oerhört ineffektivt om varje skola ska ordna sin interna kompetensöverföring och att alla ska producera sitt material. Bara kopieringskostnaden blir högre än kostnaden för läromedlet. Duktiga självständiga lärare som inte följer lektionsplaneringen slaviskt utan hela tiden är flexibla i mötet med eleverna odlas fram genom att vi har välgjorda läromedel där många lärare deltar i diskussionen kring deras utformning. Vi måste utnyttja lärarnas kompetens optimalt och besparingarna på läromedel har varit oerhört kontraproduktiva och vittnar om inkompetens hos huvudmannen.

Skollyftet: Nu öppnas möjligeterna att bygga något bra visar på en framgångsrikare skoldebatt där vi gör något åt kompetensfrågorna istället för att fastna i pajkastning. Christermagister: Den ensamma läraren och kunskapen funderar kring lärarens yrkesroll och tankar kring kunskapsfokus, hur bygger vi bra samarbete och kunskapsöverföring.Tysta tankar: Vem vill inte gå en kurs i entreprenörskap i skolan? funderar kring ett trendigt begrepp som jag tycker är viktigt men det kanske är dags att fundera kring lärares kompetensbehov och hur definierar ordet innan det ska användas för brett. Morrica: Orsak och konsekvens. Och Finland tar sig lite funderingar kring vårt grannland med sin skola med högt fokus på lärares kompetens i hela sin styrning, då blir det så bra att ingen ropar efter friskolor. Helena von Schantz: Svartmålning, undervisning, pedagogikprofessorer och Zaremba funderar kring skolutveckling och varför det blir så mycket syndabockstänk. Gertie Hammarberg Tersmeden: Möta eller inte mötas handlar om begreppen vi använder i skolan och att vi måste återerövra dem för att bygga professionen. Johan Kant: Resultatuppföljning och Pluraword: Supertankar utan signalsystem tar upp en viktig aspekt kring att bygga kompetens, det är nödvändigt att veta vilken kompetens man redan har och vilka resultat som uppnås.

Vi måste beakta kompetensen mer när vi inför nytt.

Annonser

Om janlenander

59-årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Nya undervisningssätt ska införas med kompetens.

  1. Lisa skriver:

    Nu förstår jag bättre varför vi alltid har så mycket bråk när vi ska ha temavecka.

    Elevernas böcker håller på att falla sönder och jag minns att när jag gick i skolan så fick vi våra böcker istället och jag skötte om mina så väl och jag har sparat dem i en låda.

    • Jan Lenander skriver:

      Det här med bråk kring olika temaarbeten verkar det finnas många som har råkat ut för. Det kändes väldigt skönt för mig när jag upptäckte varför och kunde begripa mig på varför något som kan bli så skoj var så oerhört jobbigt.

      Kommunernas inbesparingar på läromedel och återanvändning istället för att köpa in till varje elev lönade sig egentligen inte. Läromedelsföretagen blev tvungna att höja priserna och vi fick färre böcker till samma pris. Återigen ett exempel på mycket kortsiktigt tänkande.

  2. Ett otroligt viktigt och framför allt intressant inlägg. Jag är glad att du tar upp vikten av bra läromedel. Med den enorma kompetens som finns samlad inom lärarkåren finns naturligtvis en otrolig potential till att utveckla ännu bättre läromedel – läromedel också som hjälp för lärare att planera av olika teman.

    Min egen erfarenhet är att lärares kompetenser inte alltid kommer till sin rätt. För det första finns det områden inom andra ämnen där lärare på olika sätt kan bidra med sin djupa ämneskunskap, kunskap som läraren kanske enbart kopplar ihop med sina egna ämnen. Som exempel märker jag hur mina ämnen sh, rel och hi på flera olika sätt går ihop med kursen svenska B. I samhällskunskapen är det lätt att färga in flera av karaktärsämnena, inte minst frågor som rör EU. För det andra och på motsvarande sätt går olika ämnesområden in i varandra och därför är det viktigt att sätta in olika regelverk och/eller varierande miljöperspektiv eller annat i ett större sammanhang som blir meningsfullt för eleven. För det tredje finns det ofta praktiska och mentala spärrar för att samarbeta ordentligt kring teman. Orken, viljan och nyfikenheten när det gäller ny kunskap i andra ämnen kan naturligtvis variera bland lärare precis som hos andra.

    Jag hörde nyligen om en utvärdering på ett praktisk gymnasium. Där uppskattar eleverna enormt när även kärnämnesläraren har ordentlig kunskap inom karaktärsämnena. Just den skolan satsar mycket på att bredda sina lärares kompetenser.

    • Jan Lenander skriver:

      Det här perspektivet på mitt inlägg behövs också. Hur ser vi möjligheter i temaarbeten, vad går att åstadkomma, hur ger de eleverna mer lärande?

      Jag hävdar att det är ett löjligt besparingsperspektiv som är orsaken till konflikterna och att diskussionen hamnar snett. Fokuserar Apple på att spara, nej de fokuserar på att skapa den bästa mobiltelefonen etc. Ett hälsosamt ekonomiskt tänk hos alla är nödvändigt och alla metoder måste hela tiden vägas utifrån ett effektivitetsperspektiv kunskap/lärartid men fokus måste vara på vilken kunskap eleven kan tillägna sig.

      Med ett lyssnande ledarskap där tid och resurser kan tillföras för viktiga saker så kan skolan använda temaarbeten på ett positivt sätt. Då kan vi hitta de där extra kompetenserna hos lärarna som ligger dolda och väntar på sin chans, då kan kraftfull infärgning bli något som börjar i ett temaarbete men sedan färgar av sig på den vanliga undervisningen.

  3. Ping: Gamla konflikter blir nya möjligheter | Skollyftet

  4. Ping: Gamla konflikter blir nya möjligheter | Skollyftet

  5. Ping: Läromedel en kreativ möjlighet | Skollyftet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s