Läroböcker behövs i IT eran

Nu är det början på terminen och det här med läromedel brukar vara en akut frågeställning för det är ju en utgiftspost som ständigt varit ifrågasatt. Rektor ska förklara för kommunledning och ibland för några steg där under varför vi behöver pengar till läraroböcker.  I inlägget Läromedel en kreativ möjlighet lyfter jag hur fel det blir med den här negativa attityden till böcker och annat material för elevernas lärande. Jag lyfter vilka viktiga möjligheter det kan ge till att utnyttja erfarenheter från andra, skapa fler perspektiv för eleverna mm.

Den digitala generationen gör flera saker samtidigt och studera våra ungdomar så ska du se att de har bok, skrivmöjligheter, mobil och dator utspridda framför sig när de arbetar som effektivast. ”Multitasking” från IT-världen har brett ut sig även i ungdomarnas sätt att leva. Vi måste möta våra ungdomar med många medier och böckerna är en viktig bro till den värld som föräldrarna är uppvuxna med.

Vi måste skapa gemenskap kring det vi tar upp och i det digitala samhället blir det ännu viktigare att alla vet kring vilket material vi diskuterar. Panta rei (allting flyter) har ju blivit oerhört aktuellt i samband med den digitala revolutionen medan vårt behov av struktur för att kunna jämföra våra perspektiv inte blivit mindre. Det är när de olika perspektiven får ett ramverk att spegla sig i som vi kan nå riktigt långt i Ference Marton anda och utnytta de olika erfarenheterna i en grupp.  Det centrala innehållet får en viktig plats i kursen och lärarnas individuella egenskaper växelspelar med detta.

Böcker är ett kulturarv, ett kunskapsarv som skolan ska bevara. Det är en medieform som är oerhört använd och den har många styrkor. När vi ser läsplattornas intåg och diskuterar deras styrkor och svagheter så upptäcker vi också hur svårt det är att konkurrera med boken. Det är personliga stilar med bläddrande och möjligheten att ha med den i alla situationer. Den bärbara datorn ska inte snabbt spännas fast på pakethållaren och helst inte boken heller men är olyckan framme så måste vi inse att böckerna är bättre anpassade till ungdomarnas aktiva livsstilar.

Ungdomars livsstil, definitionen av innehåll och broarna till vårt kulturarv är de tre stora skälen till varför böcker kommer att fortsätta vara modernt även  den moderna IT-baserade skolan.

en härlig helhet skapad av ljusrosa kronbladNu kommer väl förstås motargumenten om att det kostar för mycket och att vi måste välja och inte kan ha både och men i  Läromedel en kreativ möjlighet har jag redan berört att nedskärningar på läromedel har en förmåga att kosta på nya sätt. Vem ska betala den som utvecklar läromedlet? Det måste förstås vara mycket effektivare att några få erfarna arbetar istället för att varje enskild lärare sätter ihop något eget. Då får ju varje lärare mycket större möjlighet att krydda med sitt perspektiv istället för att 100 000 – tals lärare ska dissekera samma grundmaterial. När alla elever ska printa ut sina saker från nätet då kostar det  totalt sett mycket mer än att trycka böcker. Hur går det med likvärdigheten när vissa kan stärka sitt lärarande med andra låter bli pga tids och kostnadsskäl.

Nu kommer förstås motargumentet att det ju finns öppna lösningar och gratismaterial men växelverkan mellan kommersiella och ideella modeller skapar ändå den bästa miljön för ett kraftfullt kunskapsbygge. Strypta kommersiella möjligheter stryper även möjligheter för de som arbetar ideellt för någonstans måste de få inkomster. En ökad autonomi för lärarna och det utvidgade lärarkollegiet är förstås fantastiska möjligheter för att ge skolan en oerhörd skjuts utan några extra resurser och något som skolan ska ta till vara med all kraft. Detta behöver dock få balans med det som är gemensamt och tydligt definierat som allmän kunskapsbas för alla.

Sen finns förstås en hel knippa ganska dåliga argument mot böcker som att utmåla dem som gammaldags, tråkiga och dåliga. Dessa argument hoppas jag att alla spännande författare kan ta död på och ifall man själv verkligen ger sig på uppdraget att formulerar något riktig bra och låter andra granska det så inser man att det här är en utmaning där vi verkligen behöver stötta och utnyttja de som lärt sig mycket.

Kostnaderna för att låta bli böcker kommer igen på många andra sätt. Den oerhörda autonomin för lärarna som behövs för att öppna lösningar ska fungerar kommer skolans ledning inse att den behöver balanseras med ett tydligt ramverk för att möta skollagens krav. Dessutom är bokproduktion ett spännande område som hela tiden utvecklas och erbjuder nya spännande möjligheter till lärande.

Jag har tagit en utgångspunkt i inlägget Läs en bok tillsammans för en avstamp kring kraften i böcker. Jag speglar tankarna i Är det ett problem att män inte läser böcker? för att belysa vilken viktig kulturfråga böcker är. Allt är lärarnas fel 12 tar upp de styrande och mediernas längtan efter enkla förebilder och recept för att alla lärare ska lära sig att bli bättre men tänk detta görs av samma personer som kritiserar ett av de viktigaste sätten att få förebilder och struktur till förbättring: läromedlen. Som en livbåt på drift ger mig utgångspunkten skolledares utsatta position och det är viktigt att vi tydliggör varför läroböcker behövs, i en livbåt kan det bli stresssigt och man ror åt fel håll. Det tuffa inlägget Återfallsförbrytare tar upp diskussionen kring att lärare följer böckerna istället för kursplan. Jag tycker att lärare ska utnyttja erfarna kollegors hjälp och då även via läroböcker och anser att utan läroböcker blir situationen ännu värre med lärare som i pressade situationer har ännu sämre underlag för sina lektioner. Jag går riktigt långt och funderar på bloggens Kritisk insyns´s inlägg Rektorn vid Södertörns högskola och hennes kritik av läromedel på ett helt ovetenskapligt vis. Är mycket av den grova kritiken av läroböcker framkommen från anti-vetenskapliga strömningar.

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Läroböcker behövs i IT eran

  1. Jan,

    Det är ett intressant tema du belyser här ur ett antal olika aspekter. De frågor som ditt inlägg väcker är relevanta att ställa sig och dessa frågor borde diskuteras mer. De blir dessutom allt mer aktuella efterhand som tekniken utvecklas allt mer och vi får allt mer avancerade smarta klienter och datorer.

    Jag tror att det är bra för undervisningen som vi bedriver om vi helt enkelt när vi väljer faktastoff som ska tas upp under lektionerna att vi försöker belysa ämnet för den lektionen utifrån vad många olika källor tar upp. Det är kombinationen av läromedel, andra böcker, Internet källor och så vidare som kan ge upphov till bra fakta stoff i våra lektioner tror jag.

    Det jag inte vill göra är att bara styras av vad läroboken tar upp kring ett ämne utan jag vill också kolla in andra källor, till exempel på Internet. Mångfald är bra tror jag och jag tror att vi på detta sätt kan hitta andra infallsvinklar på ämnet för lektionen om vi använder många olika källor.

    Jag inhandlade för bara någon vecka sedan en surfplatta som också är en bärbar dator då man kan docka surfplattan i ett tangentbord. Efter att ha testat en del, bland annat med E-böcker, så får jag nog säga att den typen av läsning passar mig bättre än att läsa fysiska böcker. Men det är min känsla och jag tror att det är individuellt vad man tycker bäst om.

    Det är bra att valfriheten finns. Den som vill läsa en fysisk bok kan göra det och den som vill läsa en bok på datorn, surfplattan eller i någon annan smart klient för den delen kan göra det. Sammanfattningsvis vill jag verkligen betona vikten av mångfald när det gäller valet av våra källor som grund för faktastoffet i undervisningen. Jag vill också betona vikten av att vi inte knyter upp oss till ett media och tror att det är det enda som är användbart.

    Det är det inte vill jag hävda. Med detta vill jag avslutningsvis framhäva att det är viktigt att vi är öppna för nya medier i undervisningen, att vi är öppna mot både elever och kollegor hur och varför vi väljer ett visst stoff och varför vi använder de källor vi använder samt att vi respekterar och drar nytta av varandras erfarenheter, tankar och idéer kring valet av faktastoff samt att vi utvärderar valet av faktastoff, vad är bra och vad kan bli bättre till nästa gång. /Frekar06

    • janlenander skriver:

      Jag talar om en generation som inte nöjer sig med ett medie och min övertygelse är att det är viktigt att använda IT tillsammans med läroböcker. Läromedelsföretagen har ofta intressanta kombinationspaket som kan vara alldeles rätt för lärare med ganska måttlig vana vid datorer. Att kombinera datorn med surfplatta istället för böcker kan innebära en framtid lösning men än så länge upplever jag att för de flesta elever är den särklassigt effektivaste kombinationen bok och dator. Då kan det bli fin dynamik och många olika perspektiv på en problemställning. Massor med härlig Marton-anda i undervisningssituationen.

      Jag har en iPad som jag ibland tar med mig och använder i undervisningen, för att få större bredd av teknikmöjligheter både som demonstration och för att öka undervisningsnivån. Jag tror dock att de flesta vinner på att på satsa varsin-konceptet baserat på en liten vanlig bärbar dator på samma sätt som mina elever har det. Jag är övertygad om att varsin konceptet kommit för att stanna och att skolor som inte satsar på detta riskerar att bli förvandlade till B-skolor, snabbt som bara den. Själv läser jag väl fortfarande helst böcker som pocket, lätta möjlig att ha med på stranden bland grus, sand och sol men upptäcker varje dag hur iPad:en breddar min datoranvändning till nya situationer som jag tidigare inte ens tänkt på.

  2. Jan,

    Jag talar inte om att kombinera datorn med en surfplatta. Den maskin jag valde att köpa är en variant som man kan ha som både bärbar dator och som surfplatta. Det fungerar så att man har en dockningsstation som utgörs av ett tangentbord och sedan har man surfplattan.

    Surfplattan kan dockas i dockningsstationen och fungerar då som en bärbar dator där stationen utgör själva tangentbordet medan surfplattan utgör själva skärmen. Men man kan sedan då lossa surfplattan från dockningsstationen och därmed fungerar den bara som surfplatta. Det gör att man alltså kan ha en maskin som kan fungera både som surfplatta och bärbar dator.

    Den här typen av kombinerade lösningar tycker jag att man ska satsa på ute i skolorna. De är dock fortfarande för nya för att det ska kunna få genomslag i skolan. Jag tror Asus är ensamma på marknaden med den här typen ännu. Det här med surfplattor är något som måste få tid på sig att komma in. Det är ju trots allt inte många år sedan det bara fanns ett alternativ i form av att läsa fysiska böcker.

    Det är ju de senaste två till tre åren eller något sådant som det här med E – böcker verkligen började slå igenom på riktigt allvar. Vi är så vana vid att läsa böcker i fysisk form och det kommer ta tid innan folk vänjer sig vid att läsa böcker på surfplattor. Detta med surfplattor har framtiden för sig och vi får se vad som händer.

    Android är ett av de operativsystem som kör på dessa surfplattor. Det är Google som står bakom och Android är öppen källkod. Det gör att det nu är stenhård konkurrens mellan appar. Det utvecklas appar inom alla möjliga områden och jag antar att det ser ungefär likadant ut på Ipad. Det handlar om allt från appar som är spel till appar för skolbruk till appar för att människor med autism ska kunna kommunicera med omvärlden till musikinstrument i appformat. Man kan bara undra var det här egentligen ska sluta.

    På 1990-talet sade Bill Gates att imorgon kommer alla vara online alltid. Då hade vi modem som gick förskräckligt långsamt. Ingen trodde att Gates skulle få rätt och allvarligt talat var det nog en del som undrade över om inte detta var en groda. Nu är vi med de smarta klienterna i stort sätt där. Det är en otrolig utveckling.

    Frekar06

    • janlenander skriver:

      iPad:en kan dockas med ett tangentbord men även om jag tror på den sortens lösningar så tror jag ännu mer på kombinationer av många medier samtidigt. mobiltelefon, tv, spelkonsol eller dator, lärobok och surfplatta osv. dessa kombinationer av flera medier som lätt interagerar med varandra ser jag som de riktiga framtidslösningar. Lösningar som passar ihop med det sätt ungdomar lever idag.

      Ja, konkurrensen mellan app-tillverkarna är nog till och med ännu hårdare för Appleprodukterna. Det ramverk som tillhandahålls är så kraftfullt och gör att utveckling av kraftfulla app:ar kan göras till låga investeringskostnader. Alla vill vara med och dela på marknad som blir helt enorm pga de låga priserna och konkurrensen breddar sen marknaden ytterligare. Det vi ser när det gäller app:ar är ett av de stora genombrotten inom datorvärlden. Principiellt är det ju nästan ingen skillnad mellan app:ar och vanliga dator-applikationer men ändå blir det ett genombrott bara genom skillnad i tillverkningskostnad och därmed pris. Nu börjar dock app-konceptet sprida sig till vanliga datorer också så att spektrum av utrustningar som får vara med om programvaruexplosionen blir ännu bredare.

  3. Ping: En förändring av skolan är på sin plats | Frekar06 Blogg

  4. Ping: Medel för att lära « Jans Syrliga KaramelLer

  5. Jan,

    Vi är helt överens om applikationer. Det är verkligen ett stort genombrott för datorvärlden. Bara i Android Market finns nu enligt den statistik jag såg på nätet kring detta över 100 000 appar. Sen ska du då lägga till alla som finns för Apple produkter. Då ser man tämligen snabbt hur stort det här med appar egentligen har blivit.

    Detta med läromedel är en av de punkter som under tiden som jag har läst på lärarutbildningen har orsakat mig mest funderande och därmed också mest huvudvärk. Jag har mycket svårt att bestämma mig för om det är bra eller inte bra med en läromedelsbaserad undervisning. Vi har läst en del om detta på utbildningen också och det verkar råda delade meningar kring det här med läromedel sett till den lilla litteratur vi har tagit del av.

    Det var någon bok där det var en lärare som skrev om sina upplevelser att undervisa utan lärobok i matematik som tyckte det hade fått väldigt positiva konsekvenser för undervisningen. Sen var det någon bok som beskrev precis det motsatta. Så det verkar finnas oerhört olika uppfattningar om detta med läromedel. Med andra ord är jag mycket kluven i dessa frågor.

    Det som har blivit en form av hjärtefråga för mig sedan jag via en distanskurs stiftade bekantskap med Moodle är öppen källkod programvara i undervisningen. Det är en viktig del för egen del inför framtiden att arbeta mycket med och stödja mer av öppen källkod i skolan. Det är också därför som jag redan nu börjat ägna rätt mycket tid åt Moodle.

    Det som jag inte tidigare funderat över, men som jag nu börjat fundera över i och med ditt inlägg om läromedel i IT-samhället är hur läromedelsbaserad undervisning ska kunna bedrivas i Moodle. För hittills har jag mest funderat i termer av att använda mycket Internetmaterial något som är naturligt som Moodle är uppbyggt. Men jag måste nog fundera en gång till på detta då jag själv säger mig stå för mångfald i materialet samtidigt som jag nog tänkt lite för enkelspårigt här. //Frekar06

    • janlenander skriver:

      Det finns en och annan lärare som tycker att undervisningens innehåll styrs upp för mycket av läroböcker men jag som anser att det i grunden inte är lärarens uppgift att välja innehållet har god nytta av läroböcker men kan hoppa över kapitel där jag tycker jag har stöd i kursplanen för detta. Den ambitiösa läraren ser däremot hur viktigt det är med olika perspektiv på vad som ska med i innehållet och jämför ofta flera läroböcker.

  6. Ping: Nolltolerans mot IPads, här måste något ha gått gravt fel …. « Jans Syrliga KaramelLer

  7. Ping: En analys av IKT i undervisningen « Fredriks blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s