Forska om ingenjörsutbildning

Jag håller på att förbereda en ansökan om att få forska kring ingenjörsutbildning. Det är en möjlighet som har tillkommit som del av regeringens senaste skolsatsning. Det känns som att ingenjörsutbildningsvetenskap skulle kunna vara spännande för mig. Här formulerar jag mig lite mer kring vad målet skulle kunna vara och är mycket tacksam för alla kommentarer:

Vid en historisk tillbakablick ser jag två trender som varit mycket starka i förändringen av ingenjörsrollen:

1. Introduktionen av IT och olika beräkningshjälpmedel förändrar ingenjörsrollen till att handla mycket mer om att bedöma olika resultat och att kunna tillägna sig nya hjälpmedel och mindre om att själv göra beräkningar.

2. Kvalitetssystemen har gjort sitt intåg och begrepp som stegvisa förbättringar och utvecklingsprocesser är avgörande kunskap för att lyckas som ingenjör på de flesta företag. Förmågan att fokusera på det viktigaste och att hela tiden sortera bort ur ett för stort informationsflöde blir avgörande.

Allt talar för att dessa trender kommer att fortsätta. En central del av ingenjörens styrka är progressionen, dvs att det är en lång kedja av kunskap som bygger på kunskap. Teknik handlar om att vi människor använder kunskap om hur andra har gjort och då bör vi förstås bygga vidare på mycket kunskap för att verkligen nå långt. Hur behåller vi den kraften i ingenjörsutbildningen samtidigt som vi anpassar oss till det nya som kommer?

Genom att studera hur gymnasieelever ser på kraven från ingenjörsyrket och hur deras syn på vad som krävs förändras under 3 års gymnasiestudier vill jag försöka få en praktisk avstamp kring hur förberedelserna för ingenjörsutbildning bör förändras. Studierna ska handla om hur eleverna ser på mål med teknik, hur man lär sig tekniska saker, nyttan med teknik och från vilka man lär sig om teknik. Den konkreta elevåtermatningen på hur eleverna ser på teknik ska sedan studeras hur den förändras och också jämföras med elevresultat och deras förändringar.

En bred sammanfattning av befintlig forskning kring förkunskaper och syn på teknik hos blivande ingenjörer ska sedan ge den teoretiska grundvalen för att dra slutsatser kring vad som påverkar teknikelevernas lärande. Det ska sedan vidgas genom att tillföra information om hur förkunskaper och samhällsförändringar påverkar högskolestudier mot ingenjörsyrket. Detta ska ha som slutresultat en diskussion kring vilka faktorer som är viktiga att beakta vid en ökad tonvikt på IT och kvalitet i utbildningsstegen på väg till ingenjörsyrket. Den avslutande slutsatsen kommer troligen mer handla om intressanta frågeställningar för en modern utbildningsväg till ingenjörsyrket än lösningsförslag men ändå ha en gedigen förankring i praxisnära forskning.

to be continued!hur lär den lilla ugglan sig?

Annonser

Om janlenander

59-årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Forska om ingenjörsutbildning

  1. Bertil Törestad skriver:

    Se upp med upplevelsedata bara!
    Försök att ta in lite mer hårddata i ditt arbete.
    Ett tips som du säkert själv gett dig redan

    • janlenander skriver:

      Jag tog bort ordet upplevelse ur inlägget för att jag håller med om att en viktig del i arbetet måste handla om att konkretisera och fundera kring vilka hårddata som verkligen kan tillföra forskningen något nytt. Det finns säkert mycket mer att göra här.

      Jag har också lagt till ett stycke om mina förhoppningar kring slutresultat och sammanvägningen av befintlig forskning med de undersökningar som kan göras i skolan. Här känner jag förstås en stark brist i att jag vet alldeles för lite kring vilken forskning som redan existerar.

  2. Ping: Lärare som forskar « Jans Syrliga KaramelLer

  3. Fredrik Karlsson skriver:

    Jan.

    Det behövs verkligen forskning inom det här området. Forskning som kan omsättas i praktiken dessutom i skolan. Skolan har hamnat lite fel när det gäller det här med modern teknik. Det man visar upp är tekniken och det är här jag tycker att man har hamnat fel. Det är inte tekniken som är målet utan målen måste vara pedagogiska. Tekniken är sedan ett redskap för att nå dessa mål.

    Om jag tolkar dig rätt så kommer din eventuella studie ta fokus på hur eleverna ser på det här med teknik. Det är en intressant aspekt om jag tolkat dig rätt för jag tror verkligen vi behöver ha våra elever med oss om vi ska arbeta med Lärande och IT i skolan. Jag kommer i min studie mer fokusera på frågan om hur vi konkret ska arbeta med informationsteknik i skolan. Det blir med andra ord mer av en studie kring undervisningsmetodik.

    Jag kommer i min studie att försöka gå från den omfattande teori som finns inom forskningen kring främst inkluderande syn- och arbetssätt och Lärande och IT till en konkret praktisk situation. Min tanke är att omsätta den teori som finns i praktiken i form av att arbeta fram ett konkret arbetsområde om i det här fallet Svensk Politik för grundskolans senare år som har förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet samtidigt som det är väl förankrat i våra styrdokument. Det här är något jag tycker man missar inom forskningen idag.

    Det är väldigt mycket diskussioner om vad vi ska göra, men det är väldigt lite konkreta exempel på hur man kan omsätta forskningen i praktiken. Eftersom det här ska vara förankrat både i vetenskap och beprövad erfarenhet så kommer jag också försöka få med litteratur i min litteraturstudie som är skriven av lärare. Vill passa på och tipsa om Helena Öbergs bok om Västeråsmodellen (i Västerås har man format en konkret modell för hur man kan arbeta med en-till-en genom samarbete mellan politiker, tjänstemän och lärare). Den heter ”Västeråsmodellen – Nio punkter för den digitala skolan”. Den är faktiskt riktigt läsvärd och väcker många tankar kring en-till-en projekt i skolan. Det är för en gångs skull en konkret beskrivning av hur man kan arbeta i skolan utifrån lärares, politikers och tjänstemäns olika synvinklar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s