Vad håller kommunerna på med?

I våras startades en intensiv debatt kring den svenska skolan och varför resultaten inte förbättrats utan istället försämrats på flera punkter. Maciej Zaremba hade en gedigen artikelserie som väckte mycket debatt och nu finns som bok Hem till skolan. Alla debattörer verkade grundligt överens om att vi behöver odla lärarskickligheten som ett led i att bygga en bättre skola och ingen verkade argumentera mot att skolan behövde en rejäl satsning. SKL och kommunerna blev i och för sig ofta tydligt utpekade som skapare av skolans problem men man tycker att de ändå borde vilja visa att kritikerna hade fel. Det kändes som att de fanns en öppning för att vi lärare skulle få en bättre arbetssituation äntligen och att 2011 skulle bli ett skolår där vi vänder svenska skolan rätt.

Att lönerna höjdes minimalt och det sämsta på länge kunde ju skyllas på att vi hade ett uselt löneavtal men sen dök det bara upp mer och mer. Att reformer kräver byte av läromedel och utbildning av lärare borde inte direkt ha kommit som en överraskning men ändå så var det många kommuner som inte hade planerat in en enda krona för detta. Sen kom det ena efter det andra, personalneddragningar både på lärare och stödpersonal, ökning av administrationsuppgifter, budgetrestriktioner av mängder av olika slag och reduceringar av pengar för personalvård och motivationshöjningar. Värst känns det med vikariestopp, jag som lyft professionellare vikariehantering som en av de viktigaste vägarna till att förbättra skolan. Ännu en duktig lärarvän in i väggen är något som jag skyller på den ökade pressen i allmänhet och uteblivna vikarier i synnerhet.

Vad håller kommunerna på med? Deras ekonomi är oftast bättre än på länge.

En kollega hävdade att kommunerna vill ge igen för att lärarna sa blankt nej till ändrade arbetsvillkor men detta är ju ett dödfött förslag som vi lärare är övertygade om kommer att leda till lägre effektivitet. Så oprofessionell kan väl inte huvudmannen för något så viktigt som skolan vara? Knäcker de lärarna så knäcker de samtidigt sin egen skola. Lärare behöver ta ansvar och kan någon tro att knäckta lärare kommer ta ansvar för något?

I Världens bästa skitprogram diskuterar Helena von Schantz TV serien Världens bästa skitskola och raljerar kring en del obetalbara tokigheter som ”kommunpolitiker vet bäst hur den ska skötas”. Härliga Tysta tankar som balanserande kommunförespråkare får ge ett annat perspektiv med Vett blev plantat? Ett inlägg om Skolväsendets överklagandenämnd tycker jag passar fint in i ett sammanhang där lärarlösa lektioner håller på att öka i strid mot mängder av lagar och regler och visst sitter ett inlägg om Härskarteknik och konspirationsteorier också som handen i handsken. Frekar06 ser ofta problemen kring lärarnas höga arbetsbörda komma från annat håll och Vad trött jag blir på Metta Fjelkner argumenterar för att de är ännu inte genomförda reformer kring lärarlegitimation etc. som är problemet när det gäller lärarnas arbetssituation. Bertil Törestad säger ”Enligt min mening är rekryteringen till lärarutbildningen skolans absoluta ödesfråga” i sitt inlägg Om lärares sjunkande standard.

I kommentarerna nedan kommer en mycket viktig synpunkt om att regeringens ambitioner om detaljerad uppföljning ända ner på klassnivå med hjälp av nationella prov etc. och att det skapar en riktigt kraftig administrationsbörda. Det blir mycket extra dokumentation som tar tid från interaktionen med eleverna.Att satsa på att lärare ska ha stor autonomi och ansvar men med en rektor som genomför kraftfull uppföljning på effektivaste sätt, tror jag är en mycket framkomligare väg. Sen ska vi inte minska de nationella proven men de ska användas som hjälpmedel av lärarna och som uppföljningsinstrument endast på skolnivå.

Annonser

Om janlenander

59-årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Vad håller kommunerna på med?

  1. Ping: Hur illa behandlas skolan? « Jans Syrliga KaramelLer

  2. Maths skriver:

    Framöver bör dom kunna skylla på euro-krisen. Men annars är det väl en slags ”kvartals” (eller tertial, som det heter hos oss) ekonomi. Det är väl bara årets ekonomi som ska gå ihop sig. Sedan skiter man i resten.

    Vi har fem avdelningar på mitt dagis och ett kök som vi inte får använda för EU. Det innebär att vi får köpa mat från en cateringfirma. Hur billigt är det tror du? Istället för att rusta upp köket och kunna laga mat själva, så köper vi alltså dyr mat. Upprustningen skulle vara ”avbetalad” på tre fyra år. Men det ligger längre fram än man ekonomiskt kan tänka sig.

  3. janlenander skriver:

    Stora dyra projekt ger kommunpolitikerna prestige men att tänka efter var pengarna gör mest nytta för våra unga, där är det istället osthyveln och unga som far illa.

  4. Maths skriver:

    Det blir lite skrypolitik över det hela. En ny stor fotbollsarena syns och bekräftar ambition och resurser. Antalet barn som inte klarar sig genom skolan är inte lika flashigt och kan tillskrivas dålig organisation i skolan. Det finns luft i systemet, om du minns.

    Och jag tror inte att det är för att ”ge igen” eller ”jävlas”. Det är nog mer krasst än så.

    • janlenander skriver:

      Du har nog rätt i att det är inte för att ge igen, det är för att det är en sådan utmärkt möjlighet att utse lärarna till syndabockar igen. Strategin har ju hela tiden varit att tjata om arbetsvillkoren för att kunna sänka lärarnas löner och skylla från sig för effekterna av besparingarna.

      Nu tänker de tjäna pengar för att satsa på skrytbyggen och samtidigt sänka lärarnas status ytterligare så att de kan känna sig duktigare än oss.

      • Maths skriver:

        Om man gör lärarna till syndabockar så slipper man en diskussion om skatter och vad konsekvensen blir för verksamheten. Men det är nog inte ett tjat om arbetsvillkor, inte ens inom skolan, utan att det finns luft i systemet och att lärarna kan fortsätta att prestera på top, trots att man dragit undan mattan för dom.

        Och det är inte en sänkning av lönen, utan att den inte hängt med i utvecklingen. Man har efter krisen på 90-talet inte gjort någon återställare för att få upp kvalitén igen. Man håller tummarna och blundar för att folk ska hålla till godo, skulle jag tro.

  5. janlenander skriver:

    ”Luft i systemet” ja på sätt och vis. Lärare följs inte upp på hur mycket de utmanar eleverna, de följs egentligen inte upp på elevernas kunskapsinhämtning om de ägnar sig åt lite betygsinflation.

    Seriösa lärare sjukskriver sig och lärarstudenter har allt lägre förkunskaper så även om de flesta fortsätter att prestera på topp så sjunker kårens prestation. Jag trodde att många började inse de fördröjda effekterna att försämra för lärarna men jag har kanske fel.

    • Maths skriver:

      Vad man ser är beroende av vilket fokus man har. Rimligen kan man förvänta sig av beslutsfattare att de har ett brett fokus, att de försöker så hela bilden. Men jag tror att man även här kan tala om ett tunnelseende: man har fokuserat på vissa saker och det är detta intressefokus man ser, allt annat sållar man bort som irrelevant.

      Med ”luft i systemet” menar jag, att beslutsfattare tror att lärare har all tid i världen. De har ju sommarlov! De har ju förtroendetid, som egentligen är onödig. Eller? Då kan man kräva att de gör mer och gör ett ”riktig jobb”. Att lärare jobbar mer än 40 timmar under terminerna, att de behöver sin tid för planering och reflektion, att de behöver undervisa och att de behöver ha aktuell kunskap, det är inget som beslutsfattare bryr sig om. Det kostar pengar. Därför hävdar man ”luft i systemet”: ni klarar nog det här ändå!

      • janlenander skriver:

        I alla yrken som kräver hög kompetens så löper man nog risken att maktmänniskor tar snabba beslut om att man ska arbeta hårdare för att de inte begriper vad man gör. Hur tar sig det sunda förnuftet fram i den miljön?

  6. Ping: Luft i systemet « Jans Syrliga KaramelLer

  7. Ping: Den svenska skoldebatten – kommuner och IT | Frekar06 Blogg

  8. Ping: Vad trött jag blir Metta Fjelkner (LR) | Frekar06 Blogg

  9. Maths skriver:

    Vad säger du om det här, Jan? Inte bara kommunen som är ute och cyklar? Å ena sidan mer reglering av skolan, å den andra lita på att lärarna tar sitt professionella ansvar. (Jag hittade länken i pingbacken ovan)

    • janlenander skriver:

      Jag är inte riktigt säker på var ditt fokus är utan gissar på ett perspektiv:

      Det är vällovligt att regeringen vill ha mer uppföljning av lärares viktigaste uppdrag, undervisningen, och jag kan även acceptera metoden med nationella prov etc. för att mäta kunskapsresultat. Regeringen har också tagit en del bra initiativ kring rektorskompetens och förtydligande av hans eller hennes uppföljningsuppdrag. Jag understödjer ändå LRs ovanliga samarbete med SKL. Regeringens lagar och direktiv innehåller en hel del övertro på dokumentation som uppföljningsredskap och ett stort oaddresserat problem när det gäller de ökade kostnader som uppstår vid en kraftig ökning av administrationsbördan för lärarna. Det är nog dags för en liten bakläxa för regeringen här.

      Att lägga mer tonvikt på rektors uppföljningsansvar och satsa på att lärare ska ha stor autonomi men med en rektor som genomför kraftfull uppföljning på effektivaste sätt, tror jag är en mycket framkomligare väg. Sen ska vi inte minska de nationella proven men de ska användas som hjälpmedel av lärarna och som uppföljningsinstrument endast på skolnivå.

  10. klalin skriver:

    Jag vill påminna om en sak. Det är staten, utbildningsdepartementet, Björklund, som hävdar att de skolreformer som nu sjösätts är kostnadsneutrala, ja mer än så, vårt nya skolsystem blir så rasande effektivt att flera miljarder kan sparas. Ni kan inte ha undgått den informationen.

    • janlenander skriver:

      Ja, jag är inte nöjd med regeringens tankar om att ‘skolreformer som nu sjösätts är kostnadsneutrala” samtidigt som de bland annat ökar dokumentationskraven. Jag välkomnar SKL och fackföreningarnas gemensamma arbete mot detta.

      Däremot så hävdar jag att kommunerna under lång tid skurit ner på läromedelsanslag så att det nu inte finns budget för naturligt nyinköp. Jag hävdar att kommunerna under lång tid slimmat personalstyrkan så att det inte finns några reserver för vikarier och slutligen anser jag att de byggt upp en helt onödig skolbyråkrati på kommunkontoret. I inlägget Behålla kommunbyråkrater och sparka lärare på min andra blogg hävdar jag att de skulle kunnat göra reformerna kostnadsneutrala genom att skära ner på kommunkontoret.

  11. Ping: Samarbete, demokrati och ansvar i skolan | Frekar06 Blogg

  12. superpedagogen skriver:

    Har ingen av er läst boken (eller bloggen) Superpedagogen?
    http://superpedagogen.wordpress.com

  13. Jan.

    Mitt förtroende för systemet med nationella prov har verkligen nått botten. Låt mig förklara varför. Det första skälet är att de innebär att man i skolan allt mer har börjat betona vikten av fakta kunskaper bara utan att eleverna egentligen vet hur detta ska appliceras. Vi vet från England och USA att fler nationella prov och standardiserade tester leder till passiva elever som bara lär sig det de absolut måste för att klara proven eller testerna. Kreativiteten dalar och kunskaperna hos eleverna blir inte bättre. I England och USA har man nu börjat inse att den politiken har fått förödande konsekvenser och nu håller man på att titta på hur sina respektive skolväsenden ska förändras.

    Man har på en del håll i skolväsendet under flera år missbrukat de nationella proven. De har i det närmaste använts som rena examensprov i olika kurser där resultatet på de nationella proven har varit helt avgörande för elevernas betyg i ämnet. Om jag skulle göra så inom mina ämnen så skulle jag inte leva upp till kraven på en allsidig bedömning där vi ska ta hänsyn till all kunskap om eleven i LGY 11. Det har i bland annat Heimdahl och Mattsson (2006) studie visat sig finnas tendenser till att de här nationella proven har ökat segregeringen i den svenska skolan. Detta är ingenting som man har tagit till sig och faktiskt tittat närmare på.

    Länk: http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/52.pdf

    Riksrevisionen har vid minst ett tillfälle kritiserat Skolverket för de bristfälliga nationella prov som har kommit ut till skolorna. När man nu rättade om de nationella proven kom man fram till att man inte kunde dra några slutsatser om huruvida det var läraren eller myndigheten som gjort den korrekta bedömningen. Jag ser egentligen bara två vägar ut ur detta. Antingen vidtar man flera omfattande reformer av de nationella proven och förändrar systemet i dess grundvalar eller också kommer man bli tvingade att avskaffa de nationella proven helt och hållet. Vi har fortfarande inte någon statlig utredning vad jag vet som har ens börjat utvärdera det system som finns idag med nationella prov och som har funnits ett antal år nu.

    Att utan att veta vilka effekter som det befintliga systemet har haft i skolan införa fler nationella prov känns som en väldigt märklig situation. Det blir ännu mer fel när man inte nu heller tänker sig att utvärdera hur de nationella proven funkar egentligen. Den andra statliga kontrollen i form av Skolinspektionen kommer dock att utvärderas nu på EU-nivå. Allt fler länder har ju infört detta med Skolinspektioner i olika former (beroende lite på hur skolväsendet ser ut) och därför vill man nu ta ett helhetsgrepp och få bilden klar för sig av vilka effekter en skolinspektion som sådan har egentligen på elevers lärande och på undervisningen. Frekar06

    • Kenth Sundlöf skriver:

      Med risk för att återupprepa självklarheter: Vägen till kunskap är minst lika viktig som kunskapen själv.

      Det är ju ganska viktigt för erövrarna att förstå hur och varför de lär sig något.

      • Jan Lenander skriver:

        Det du säger känns inte ett dugg självklart för mig. I min definition av kunskap så ingår förståelse, dvs insikt i kunskapens mönster. En riktig förståelse handlar väl också om hur och varför?

      • Maths skriver:

        Ibland kommer jag på mig själv med att undrar varför vägen till kunskap är så viktig. Spelar det någon roll vilken väg barnet/eleven tar? Det är ju att det/den når fram till kunskapen som är det väsentliga i slut ändan. Jag menar: det är kunskapen som är användbar, inte hur man kom dit.

        Jan, är det det inte att ha fått kunskap när man kan se mönster? När man ser sammanhang?

        • janlenander skriver:

          Jag håller helt med dig Maths även om jag påpekar att kunskapen i sig självt har en struktur som anger olika vägar till ytterligare kunskap.

          • Maths skriver:

            När jag var ung läste jag något om att kunskapen var som en ballong. I den finns kunskapen och runt den fanns de frågor som man hade. Så ju mer du blåst upp ballongen desto mer yta blev det för frågor. Varje liten bit kunskap du får, ger dig flera nya frågor.

  14. Ping: Lärares autonomi | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s