Uppmärksamma stegringen i svårighet!

67987_10151510934273486_1061511978_nJag talade med en mellanstadielärare som tidigare varit förskollärare och vidareutbildat sig och det mest slående var ändå vilken överraskande ökning av svårighetsgraden hon upplevde i sitt nya uppdrag. Det här med utmanande kunskapsmål för alla kombinerat med relationsbygget och omsorgen om eleverna innebar för henne en stor utmaning. Det var roligt med det som hon upplevde kraftigt utvidgade ansvaret för eleverna men också ibland oroande med risken att inte lyckas.

I en aktuell diskussion dök det upp en frustration över att lärare på gymnasiet inte alltid engagerar sig i de elever som håller på att tappa taget. Det lyftes fram att i lägre åldrar så agerar lärare inte så och det finns dessutom en större acceptans hos granskande myndigheter för att inte alla når målen på gymnasiet när elever kan ha valt ett program som är för svårt. Vad innebär det att ta det nödvändiga ansvaret för elevernas lärande?

Ibland lyfts det fram att vi borde satsa tidigt på att hjälpa eleverna över trösklar och att det är effektivare att möta dem med rätt matematik etc. när de är så unga som möjligt. Det håller jag med om men nästa tankegång känns mer tveksam, när det ibland hävdas att lärare i lägre åldrar behöver mer kompetens än lärare senare i elevens utveckling. Att det ibland uppstår problem när lågstadielärare har brister inom något ämne är absolut sant och det kan ge bra effekter med satsning på ett lärarlyft med ökade insikter i vilka svårigheter eleverna kan möta i sitt matematiklärande. En viktig del för de yngre kan dock vara att garantera att de alltid har tillräckligt kompetenta lärare, att det aldrig blir en svag vikarie, att det aldrig blir en lärare som inte orkar med en klass osv. Däremot är det otvetydigt att de kompetenskrav som behöver ställas på den enskilde läraren hela tiden ökar när eleverna blir äldre.

  1. För det första ska äldre barn erövra ett mycket svårare innehåll. Det ställer avsevärt mycket mer krav på lärarens egen förståelse att hjälpa eleverna integrera fram volymen av en rotationskropp än att förklara procenträkning.
  2. För det andra har äldre barn byggt upp en mycket större arsenal av olika perspektiv och modeller. De har missförstått många gånger mer. Komplexiteten i det didaktiska uppdraget växer därför kraftigt när eleverna kommer upp i åldrarna
  3. För det tredje har motivationsproblematiken förstärkts och skoltrötthet, bitterhet och negativa erfarenheter av skolan samlats till en större utmaning. Individerna har dessutom mött mycket mer sociala problem och hunnit drabbats av fler trauma än de yngre barnen.

Det enda område som blir lättare är att riskerna med att ställa in undervisning minskar något och att eget arbete kan användas i större utsträckning. Detta är dock mest en minskning av skolans ansvar utan att nämnvärt minska utmaningen hos den enskilde läraren.

en härlig helhet skapad av ljusrosa kronbladFör att förtydliga vilka möjligheter en djupare insikt i läraruppdrag kan erbjuda så tar jag utgångspunkten i tankar av Lee Schulman. Han är framför allt känd för konceptet PCK (pedagogical content knowledge).  Hans tes om att lärare ska lära sig exempelvis matematik och pedagogik kombinerat är väl i och för sig fortfarande omdiskuterad men samtidigt har den struktur och de perspektiv han föreslagit kring lärares lärande fått stort genomslag. Teacher’s In-Depth Content Knowledge ger en enklare introduktion till tankarna och flera ingångar för den som vill gå djupare.

Jag citerar:

To teach is to first understand purposes, subject matter structures, and ideas within and outside the discipline. Teachers need to understand what they teach and, when possible, to understand it in several ways.

och

The key to distinguishing the knowledge base of teaching lies at the intersection of content and pedagogy in the teacher’s capacity to transform content knowledge  into forms that are pedagogically powerful and yet adaptive to the variety of student abilities and backgrounds.

Det tydliggörs att fokus på lärarens uppdrag ligger i området där innehållet möter elevernas olikheter. Två kunskapsområden måste  båda vara så stora att deras överlapp räcker till för elevernas behov. När vi då vet att mängden tillgänglig kunskap ökar för den som redan tillgodogjort sig mycket blir det helt uppenbart att lärare för äldre elever måste utveckla sin egen kunskap på ett oerhört kraftfullt sätt.

En matematikfokuserad djupdykning i stegringen kan vara att jämföra vad som krävs för att förstå elevernas lärande av division med lärande av ekvationer. Att förstå skillnaden mellan innehållsdivision och delningsdivision och varför elever kan möta en stor tröskel är ett exempel på en matematik didaktisk frågeställning som jag tror att jag mött fler än 10 gånger. Viktigt att alla lärare som ska undervisa i matematik känner till detta men den didaktiska utmaningen är bara så många gånger större ifall vi tar ett koncept som ekvationer. Avhandlingen Mathematics teachers’ conceptions about equations är mycket intressant även om den bara förmår skrapa lite på ytan kring den utmaning ett svårare begrepp kan innebära utifrån ett lärarperspektiv. Lärarperspektiv på ekvationer summerar och diskuterar avhandlingen.
Annonser

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Uppmärksamma stegringen i svårighet!

  1. Ping: ”Jante vet vi inte vad det är” | Skollyftet

  2. Ping: Ge eleverna kompetensen de behöver | Jans Syrliga KaramelLer

  3. Ping: Alla elever är lika unika | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

  4. Ping: Förskollärare behöver mindre pedagogisk förmåga | Jans Syrliga KaramelLer

  5. Ping: Vilken väg bör skolan välja? | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

  6. Ping: Bättre lärare till majoriteten med bättre eleverna | Jans Syrliga KaramelLer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s