Ansträngning, effekterna kommer långt senare

Nihil sine labore – Inget utan arbete

Den här lilla essän ägnar sig åt de ansträngningar vi gör för och i skolan. Med utgångspunkt i Vygotskij belyses hur elevens arbete gradvis ger mer och mer kunskap och visst kunskapsarbete ger kunskapsmöjligheter i en situation långt senare. Genom att spegla motivationen till att anstränga sig i skolan i både två faktor teorin och tankar om inre motivation belyses hur ansträngningen uppnås. Lite enklare räkneövningar leder sedan fram till förståelse för den löptid våra ansträngningar för och i skolan behöver för att få effekter på saker som välfärd. En liten titt i skollagen visar sedan i vilken utsträckning denna stöttar oss i att skapa utveckling i skolan. Den här essän har som utgångspunkt att ansträngning är en avgörande del av utveckling.

”Tänkande och språk” Vygotskij (1934) ses som ett helt banbrytande verk inom pedagogik och bygger på oerhört omfattande empiriska studier, som senare forskning har haft svårt att komma i närheten av.  Den belyser på flera sätt hur språklig utveckling och kunskapsutveckling hänger samman men här väljs vad den säger om progression för lärandet. Där den visar sådant som att förståelsen av ett kunskapsområde förändrar hjärnan så att möjligheten uppstår att ta till sig andra orelaterade kunskapsområden som tidigare varit omöjliga att erövra för individen. Den visar också att det Vygotskij kallar vetenskapliga begrepp, dvs mer abstrakta företeelser, dessa kan förstås i större utsträckning tidigare än de vardagliga begrepp som vi spontant upptäcker med ökad erfarenhet. Förutsättningen för detta är skola.

Att eleverna har mest möjlighet till utveckling när de möter ny kunskap som varken är för lätt, redan erövrad eller för svår det benämner Vygotskij den proximala utvecklingszonen. Det djuplodande arbete som gjorts för att betona att undervisning ska läggas på rätt nivå är ett av de mest använda resultaten även om det kan låta självklart. Dock får detta effekter på hur undervisning ska genomföras med gradvis ökad svårighetsgrad som inte blir lika självklart för alla när det hamnar i konflikt med stora heterogena grupper, inkludering etc. Vygotskij ger ett väldigt starkt stöd för progression, där elever erövrar mer och mer, så att de kan ta sig an ännu svårare utmaningar. Slutsatser om att alla inte kommer att nå lika långt blir då nödvändiga att dra. Vad får progression för effekter på elevernas motivation? På vilket sätt påverkar det vilka effekter deras ansträngningar får?

För att beskriva motivationsmöjligheterna i skolan appliceras Herzbergs två faktor teori Pardee et al (1990) som handlar om att det finns både motivatorer: utmanande arbete, uppmärksamhet och ansvar samt hygien faktorer:  anställningstrygghet, lön, förmåner. Det går då att konstatera att hygienfaktorerna som är vanliga inte passar men att mobbning etc. kan vara kraftigt demotiverande. När det gäller motivatorer så har ju många praktiserats inom skolan men de flesta motarbetas numera då det upplevs negativt att några elever får fördelar som andra inte får. Skolan är därför mycket begränsad i att få använda någon direkt motivation för ansträngning.

Det talas mycket positivt om att skapa inre motivation istället. Inre motivation beskrivs exempelvis av Ryan et al (2000) och tar upp tre saker som stärker denna: ”competence, autonomy, and relatedness”.  Den första faktorn kan beskrivas som att ha kontroll, känna sig trygg med att kunna klara uppgifter, utmanad men inte osäker. Här går det direkt att relatera till Vygotskijs proximala utvecklingszon, när eleven befinner sig där så stärks den inre motivationen. Den andra faktorn handlar om att få bestämma själv, ta ansvar, skapa sitt eget. Här kan dock detta hamna i konflikt med att vi också vet att elever växer av samarbete som ju förstås kräver avsevärd anpassning efter andra om inte deras motivation ska sänkas. För den tredje faktorn ömsesidighet, släktskap, syfte så kan man kanske spåra två olika huvudspår där det ena poängterar omgivningens reaktioner, positiva saker från de andra i gruppen och det andra poängtera att syftet med det som görs upplevs som positivt ur ett mer generellt perspektiv. Det här är faktorer som skolan absolut kan påverka men för det första har de mer långsiktig effekt så läraren som ökar den inre motivationen hos eleven kanske inte hinner upptäcka effekten. För det andra så i praktiken kan åtgärder för att skapa denna inre motivation hamna i konflikt med varandra eller andra mål. Eget arbete ger ju mycket autonomi men risken för misslyckande ökar kraftigt så känslan av kompetens kan skadas. En grupp närstående eleven kan ju ha värderingar som ligger väldigt långt från de syften och drivkrafter som samhället vill ha för skolan. De som tror att det här med att skapa motivation för ansträngning är lätt de bedrar sig storligen.

Den här essän tar ju sin utgångspunkt i att vi ska öka elevens ansträngningar och som bevis används ett riktigt gammalt ordspråk. Det går ju att studera de riktigt framgångsrika länderna och se att de inte har smartare elever, de har sällan några speciella magiska nya metoder utan på något sätt får de lärare och elever att anstränga sig lite mer och vara lite effektivare. Tiden då eleverna fokuserar på skolarbete är något längre vilket inte alls behöver betyda längre skoldagar etc.

  1. Pardee, R. L. (1990). Motivation Theories of Maslow, Herzberg, McGregor & McClelland. A Literature Review of Selected Theories Dealing with Job Satisfaction and Motivation.
  2. Ryan, R. M.; Deci, E. L. (2000). ”Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being”. American Psychologist. 55 (1): 68–78. b

 

Annonser

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s