Förnuft, experiment och realism

.

philosophy-socrates-pixabay
Det här inlägget kommer att handla om hur vi arbetar med vårt förnuft, hur vi baserar oss på experiment och hur vi hela tiden har realistiska mål. De här naturliga arbetssätten leder till att vi har en modernt positivt sätt att arbeta som leder till utveckling. De har dock kunskapsfilosofiska namn och det kallas realism när vi talar om verkliga saker som finns där. Det kallas rationalism när vi använder förnuftet för att göra logiska resonemang, genomföra matematiska bevis etc. Det kallas positivism när vi anser att vi skaffar oss kunskap genom att göra kontrollerad experiment och undersökningar.

  • realismTänk vilken kraft det finns i att en människa kan leda många i lärandet
  • positivism
  • rationalism

Den som läst på lärarhögskolan brukar ha stött på en mängd kunskapsfilosofier, olika varianter av konstruktivism, platons idealism, instrumentalism, skepticism …. Det här inlägget driver dock tesen att de tre uppräknade kunskapsfilosofierna är alldeles tillräckliga förutom när det gäller mycket speciella forskningssyften.

Artikeln: Mer realism i lärarutbildningen går på djupet med att diskutera hur mycket stabilare resonemang lärarutbildningen skulle kunna genomföra om den baserade sig på realismen. Den är i och för sig positiv till konstruktivism som lärandeteori men varnar för dess överanvändning. Artikeln: Mer fakta i skolforskningen tar utgångspunkten i positivismen och lyfter behovet av att genomföra gedigna experiment och samla på sig en rejäl databank kring vad som fungerar för lärandet. Artikeln: En mer rationell diskussion om skolan använder rationalismen som utgångspunkt för att vi förnuftsmässigt ska komma fram till vilka som har mest erfarenheter inom ett område och en kunskapsfilosofisk argumentation för att lärarkåren skaamvändas mer för att styra och leda skolans arbete.

När jag började på lärarutbildningen i början av 00-talet så blev jag snart varse att det var oerhört viktigt att man visade vilken kunskapssyn man hade. Och ganska snart förstod jag att man skulle ha RÄTT kunskapssyn (en konstruktivistisk). Det var närmast en politisk fråga.

philosophy-socrates-pixabayDetta citat hämtas ur artikeln: Kunskapssyn, några fakta och visar vilken kunskapsfilosofi som lärarstudenter lätt kan ledas in mot. Artikeln går dock sedan vidare och lyfter de stöd för ”konstruktivism” som forskning från hela världen tagit fram. Jag tror att semantiken är mycket viktig här. Konstruktivism som lärandeteori, arbetssätt för att stärka elevernas inlärning hade redan de gamla realskolelärarna, de som beskylldes för katederundervisning. De hade mängder av övningar, laborationer och storgruppsdiskussioner som redskap. Det är när man börjar prata om kunskapssyn lika med kunskapsfilosofi och tror att själva innehållet för lärandet är konstruerat som man hamnar så snett.

“Throughout the world educationalists and teacher instructors promote constructivist views about instruction.” (OECD, 2009, 120)

Det här citatet från OECD ger starkt stöd eleverna behöver en instruktion som låter dem själva konstruera sin bild av det som de ska lära sig. Det ger dock inget som helst stöd för att världen skulle vara så beskaffad att att vi ska avvika från realismen och tro att de lär sig olika saker. Det finns heller inte något stöd för att motsätta sig kunskapsförmedling. En lärare som leder eleverna mot vissa tydliga lärandemål som är de samma för alla eleverna, en lärare som medvetet vill förmedla sin kunskap och förståelse. En sådan lärare gör ändå troligen helt rätt. Ur den första artikeln: Mer realism i lärarutbildningen så citerar jag ett belysande exempel:

CitaDensitetsExempelteachingDet blir ett tydligt exempel på att elever konstruerar sin kunskap och för att lära sig så måste de arbeta med kunskapen på olika sätt. Det är dock samtidigt ett exempel på att vad de ska lära sig är exakt samma sak, det är ett koncept som förmedlas från vuxenvärlden. Vi baserar vår kunskap på experiment och observerade data men det vi försöker skapa är en gemensam kunskapsbank, inte något som skiljer mellan individer och grupper. Vi genomför förnuftsmässiga resonemang som leder till förutsägelser men vi bygger upp en stödstruktur med logiska regler, matematiska bevis etc. för att dessa resonemang ska följa gemensamma mönster. Resultatet är att vi kan beskriva begrepp och företeelser med realismen som grund, vi talar om sant och falskt och vi bearbetar alla situationer där beskrivningar av världen skiljer sig åt för att alla människor ska ha en gemensam förståelse och möjlighet att utbyta erfarenheter.

Det är förnuftigt att låta eleverna arbeta med den kunskap de ska förvärva.

Elever ska prova, experimentera och testa idéer som del av sitt lärande.

Det är orealistiskt att de ska komma fram till något nytt utan istället ska de förvärva kunskap förmedlad från vuxen världen

Annonser

Om janlenander

59-årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s