Det pågår ett massivt angrepp på friskolorna under parollen marknadsskolan. Friskolereformen har flera saker som kan förbättras men här kommer det göras en analys av kritiken som kommer att visa att totalt sett har vi fått en stärkning av både frihet och rättigheter för eleverna. Det är inget försvar av en stor ökning av andelen friskolor men det är en argumentation kring att en hyfsad andel friskolor behövs för att ge fria skolvalet tillräcklig kraft.
Jag har ett antal utgångspunkter för vad som är en bra skola och den första formulerar jag så här: ”Alla elever är värda lika mycket hjälp av skolan och inga kan prioriteras bort eller användas som verktyg för andras lärande utan att det ger dem något tillbaka.” och jag diskuterar detta utförligare i inlägget Alla elever är lika unika. Nästa utgångspunkt är: ”en skola med mer valfrihet istället för frivillighet så kan vi få eleverna att uppleva känslan av att inhämta den kunskap de vill men ändå försäkra oss om att de lär sig det samhället behöver.” som undersöks djupare i Mer valfrihet istället för frivillighet. Slutligen tar jag upp skollagens mest centrala krav ”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” som diskuteras djupare i Att lärare prioriterar olika är det som ger skolan kraft. Jag skriver dessa tre utgångspunkter kort:
- Alla elever är lika mycket värda
- Reell valfrihet behöver utökas
- Olika innehåll ska erbjudas eleverna
Den här diskussionen tänker inte addressera olika ersättningsmodeller och varianter med klasspeng, klasspeng+elevpeng mm. Det konstateras att det är ett komplext område och jag ger en möjlig ingång Ändra skolans stora systemfel: skolpengen
Det talas mycket om att friskolorna ges en gräddfil i form av samma skolpeng trots att de har ett mer avsmalnat ansvar och många propagerar för sänkt skolpeng för friskolorna. Som en bakgrund. Hur har skolpengen sett ut genom åren? Här tänker jag inte ta diskussionen utifrån rättvisan i en lite sänkt skolpeng. Däremot så påstås det att friskolorna sänker de kommunala skolornas ekonomi och därför diskuterar jag kring vilken liten förbättring de kommunala skolorna får ifall friskolorna får kraftiga försämringar. Ytterligare bakgrund till detta fås också i Långt kvar till lika villkor. Ett riktvärde i debatten har blivit en sänkning av skolpengen för friskolor med 8%. Det finns mycket som tyder på att det bromsar friskoletillväxten helt men att det är få friskolor som kommer att krascha pga en sådan sänkning. Med andelarna 27,6% och 15,2% för gymnasiet och grundskolan så får vi då att sänkningarna för totala skolans ekonomi motsvarar 2,2 och 1,2%. Skulle dessa pengar användas för att försöka rädda problemskolor, problemelever ….. så skulle man upptäcka att de nästan inte räcker någonstans 1-2% handlar om löjligt lite pengar. Utgångspunkten att alla elever är lika mycket värda gör det verkligen väldigt svårt att motivera kraftiga försämringar för en större grupp elever för att rädda några få mycket dyra elever.
Det talas om att friskolorna har orättvisa antagningsregler som gör att de kan välja elever som passar dem. De diskuteras mycket om att föräldrarna kan påverka sina barns möjligheter mycket genom att ställa dem i kö. Utgångspunkten att olika innehåll ska erbjudas eleverna för att de ska få bästa möjliga utveckling gör att nischade skolor till och med kan upplevas som bra. Ett visst utrymme för friskolor att rikta sig mot en grupp elever är eftersträvansvärt. I ett liberalt samhälle kan man sedan inte hindra människor att engagera sig för sina barns bästa och en skola som försöker motarbeta föräldrar kommer att misslyckas rejält. Vi ska stärka närhetsprincipen för det ger en viktig trygghet för eleverna men det vi har är verkligen mycket bättre än ett lotteri.
Det talas om att valfriheten används av eleverna för att välja bort klasskamrater. För det första kan det här med att välja bort kamrater inte anses vara ett stort problem. Det är klart att elever vill välja bort den som mobbar dem, den som ständigt stör dem och så vidare men detta är naturlig självbevarelsedrift som vi borde ha stor förståelse för. Utgångspunkten reell valfrihet för eleverna måste omfatta även sådant som studiero, innehåll, ämneskunskap och ett antal rättigheter som urholkats sedan lång tid tillbaka. Friskolorna har blivit nödvändiga därför att den kommunala skolan sedan lång tid nonchalerat en majoritet skötsamma elever för att använda duktiga elever som objekt för andras lärande. Valfriheten ger elever rättigheter som de inte hade tidigare och har fått även kommunala skolor att skärpa sig när det gäller att prioritera alla elever. Alla elever är lika unika diskuterar djupare kring dessa rättigheter.
Det talas om att friskolorna utarmar de kommunala skolorna men frågan är dock på vilket sätt de skulle göra det. Är det ekonomiskt detta sker? Det hävdas ju att det blir en stor andel svåra och dyra elever kvar i de kommunala skolorna och till viss är det sant men är skillnaden verkligen så stor. Dessutom så marknadsförs ju inkludering som att det knappt kostar något extra att ha med en elev. Jag betvivlar i och för sig detta men menar att i fall vissa elever är så oerhört mycket dyrare än andra så borde vi tänka till om det är rimligt eller om friskolor helt enkelt avslöjar ett systemfel. Min ansats som jag bedömer som rimlig är att en extra elev per klass har behov av särskilt stöd i kommunala skolor. Är den eleven dubbelt så dyr blir det 1/30, 3% skolpeng i en 30-klass vilket är ganska lite skillnad. Ska vi acceptera att elever är dubbelt så dyra som andra eller bör vi förändra deras innehåll och grupper istället?
En intressant aspekt tas upp i Friskoleelever klarar sig sämre på högskolan där i och för sig undersökningen handlar om hur bra de klarar sig på sitt valda högskoleprogram och inte beaktar om friskoleelever valt svårare utbildning. Bemötandet i Det saknas evidens att friskoleelever klarar sig sämre på universitetet lyfter intressanta invändningar men är inte tillräckligt stringent för att fullt ut bemöta påståendena. Den invändning jag själv har om att det istället är så att friskoleelever har en generell tendens att överskatta sin förmåga bland annat pga glädjebetyg, den tesen har jag bara anekdotisk evidens som stöder. Att de sämre resultaten bara gäller första året stärker dock sådana tankegångar.
En annan relevant invändning är att friskolor får extra pengar när de kommunala skolorna måste reparera ett misslyckande, går över budget: Friskolor gynnas när kommunala skolor inte håller budget. Det är ett byråkratiskt skapat fel som inte kan försvaras. När det sen går att visa att när friskolorna gör bort sig så sitter kommunen med svarte Petter då är det lätt att förstå upprördheten: Peter Franke: Zombieskolan John Bauer visar varför vinstuttag måste förbjudas. Här finns det en hel del att städa upp i kring friskolereformen. Utslaget på hela skolsystemet är det dock väldigt lite pengar. Vinsttak eller kraftiga skolpeng sänkningar för alla friskolor står inte i proportion till problemets art och de drabbar välskötta skolor lika hårt. En stort uppslagen artikel om ett vinstuttag på en halv miljard ska ställas i proportion till att en miljon elever i grundskolan och skolpeng nära 100 tusen kronor. Andelen vinstuttag handlar om promille.
En viktig diskussion som påverkar inställningen till friskolor är också hur hög prioritet det kompensatoriska uppdraget ska ges. I nuvarande skollag finns detta uppdrag med på flera sätt men det har lägre prioritet än följande huvuduppdrag:
citat ur skollagen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål
Fria skolvalet är helt avgörande för att uppfylla skollagen när skoletablissemanget till och med uppmanat till att prioritera ned de skötsamma och duktiga elever. Det finns starka krafter som oftast har socialistiska förtecken som vill prioritera upp det kompensatoriska uppdraget. Därför blir det fria skollaget avgörande på ytterligare ett sätt.
- Det ger viktig valfrihet för elevers bästa utveckling.
- Det ger eleverna rättigheter till att vara värda sin utveckling
Här är inte platsen för att diskutera exakt vilka förbättringar av friskolereformen som är de viktigaste men jag länkar till Hindra kortsiktiga ägare från att driva friskolor för att visa på att det finns konkreta precisa åtgärder att sätta in istället. Sådana åtgärder får mer effekt på problemskolorna samtidigt bieffekterna är små.
Jan Lenander - Lärare är bra att ha, blogg 