I en klass var alla rent våldsamt negativa till grupparbeten och bara tanken på detta fick det att utbryta en smärre storm. Efter ett tag när jag lärt känna klassen och förstått dem så provade jag att arrangera ett projektarbete där de hade var sitt tydligt uppdrag men behövde samarbeta för att lyckas. Detta följde jag sen upp med ytterligare ett projektarbete med gemensamt mål. Plötsligt hade jag arrangerat ett grupparbete men undvikit det som fick eleverna att bli negativt inställda. Orden kan bli fyllda med mängder av bibetydelser och ibland måste man hitta vägar för att se på dem med nya fräscha glasögon.
Som ett resultat av inlägget Skötsam och duktig för att bli kreativ utbryter en stor diskussion kring orden skötsam och duktig. I Det är bra med skötsamma och duktiga människor så belyses också frågeställningen och debatten började nog med De duktiga lärarnas löner. Det går att fundera kring vilka drivkrafterna är för att ge ord en negativ klang och jag börjar också fundera kring när vi får låta ord bli negativt färgade.
I skollagen läser jag ”Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag” och vidare hittas Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 och jag citerar ”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska sam hället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” och ”Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har.” Jag undrar om inte det handlar mycket om att skapa skötsamma elever. Elever som i sitt uppträdande visar respekt för andra och den gemensamma miljön. Vidare går det att läsa ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och ut veckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare”. Det går att konstatera att mycket av det här handlar om att skapa duktiga medborgare.
Kan det finnas en stark drivkraft att få orden skötsam och duktig negativt laddade som är ytterst farlig för skolans uppdrag? Kan det vara så att den som inte är skötsam gärna vill hävda att det inte är en bra egenskap? Kan det vara så att den som inte är duktig vill hävda att det inte är en bra egenskap? Surt sa räven om rönnbären ger ju kanske ett perspektiv på varför orden kan få en negativ klang. Är detta förklaringen så blir det oerhört viktigt att det inte lyckas. Vi ska ha en stor tolerans och förståelse för elever som inte är skötsamma och duktiga men vi måste förstås hjälpa dem att bli det istället för att sanktionera att det inte är något eftersträvansvärt. I originalfabeln så hängde druvorna väldigt högt upp men det fanns inget riktigt skäl att tro att de skulle vara annat än goda. Vad synd om vi går med på att säga att de är sura utan att de är det och hindrar någon som kan från att plocka dem. Vi får inte låta någon definiera begreppen så att vi hämmar skolans uppdrag.
En liten undersökning visar förstås att ord som undervisning, lärare och kunskapsmål kan hamna i kategorin att en del är negativa till dem. Hur är det med kompetenta, ansvarskännande, studiefärdighet eller något annat av de uttryck som står i läroplanens värdegrund. Är det bra om de saker som upplevs svåra att uppnå får en negativ klang och sen stryks. NEJ.
Skolan måste vårda sina mål och det handlar också om att vårda sina ord.
Jan Lenander - Lärare är bra att ha, blogg 
Pingback: Skötsam och duktig för att bli kreativ | Skollyftet
”Kan det finnas en stark drivkraft att få orden skötsam och duktig negativt laddade som är ytterst farlig för skolans uppdrag? Kan det vara så att den som inte är skötsam gärna vill hävda att det inte är en bra egenskap? Kan det vara så att den som inte är duktig vill hävda att det inte är en bra egenskap?”
Kan det vara så att duktiga och skötsamma elever är ett hot mot vissa lärare då de ställer högre krav på undervisningen?
Har jag ingen struktur och inga ramar i min undervisning får jag troligtvis förvirrade elever och godtyckliga betyg. Dock bör utrymmet inom ramarna vara stort nog för att låta mina elever flyga.
Inlägget var avsett att väcka precis de tankar du tar upp. Det betyder inte att jag anser det vara ett vanligt förekommande problem. Det är en ytterst liten minoritet elever som är negativa till duktig och skötsam eftersom de själva har svårt att vara det. De lärare som är i grunden negativa till att elever är skötsamma och duktiga är säkert ännu mindre andel. Att ändå så många förståndiga vuxna i skolans värld kan reagera negativt på orden är för mig en varningsklocka. En negativ inställning till dessa två saker hos de flesta som är verksamma i skolan vore en ren katastrof och det är därför ändå viktigt att ta debatten om orden. Det finns dessutom en härlig möjlighet i att lyfta de här två sakerna som något positivt och eftersträvansvärt.
Jag är gymnasielärare i fysik med god marginal i utbildning och behörighet men när jag undervisade i fysik på högstadiet hade jag en elev som det var riktigt obehagligt att möta och det berodde på att han på flera områden var duktigare än jag. Världens snällaste och raraste kille. Jag tror att alla lärare behöver vara medvetna om att de kan känna sig hotade av duktiga och skötsamma elever då dessa kan avslöja ens svagheter.
Ibland dyker det upp tankar om att lärares ämneskompetens blir mindre hotad om de inte använder förmedlingspedagogik men där har jag motsatt uppfattning. Vid väl genomförd PBL etc. så ställs högre krav på ämneskompetensen.
Jag tycker om när jag möter elever som är duktigare än jag på vissa områden. För det första blir jag lite ödmjukad när jag inser att jag än en gång inte kunde allt. Dessutom älskar jag att se glimten i ögat på den elev som just insett att han eller hon vet mer än mig om någonting. Det gör mig inget att mina elever kan mer än jag ibland. Det händer att jag lär mig av dem också. Det viktiga är att jag gör mitt allra bästa för att skapa förutsättningar för deras lärande.
Angående vuxna som reagerar negativt på ordet duktig så måste jag hålla med dig. Har man en stark negativ reaktion till ett så i grunden positivt ord är det en läskig varningssignal.
Du har förstås helt rätt i att en av läraryrkets stora glädjeämnen är när elever växer och den där extra glimten i deras blick när de kan bräda en på något område är helt underbar. Det är från min sida mer ett filosoferande kring obehagskänslan när de finns en tveksamhet kring om man lyckas ge tillräckliga utmaningar. Mitt obehagligaste minne är en lärare som kom in med mängder av jargong och snack om nya metoder men min diskussionsglädje fick honom att börja svettas så istället för stimulans fick jag floskler.
Det finns förstås en misstanke om attt vuxna som reagerar negativt på duktig behöver dölja sin okunskap men jag hoppas att de oftast bara inte har tänkt efter tillräckligt. Första gången jag stötte på det var en skolsköterska för fyra år sedan men det känns som att det blivit vanligare vilket skrämmer mig.
Sen letar jag efter sundare skäl som det går att lära sig något av. Kanske finns det någon felaktig användning av uttrycket i samband med bedömningar som behöver motverkas.
Jan,
Det är bra med diskussioner kring andra metoder än de som vi använder idag. Utan diskussioner om andra metoder och sätt att arbeta på så tror inte jag vi kommer framåt mot en bättre skola. Egentligen tycker jag att vi har alldeles för lite tid i dagens skola att diskutera alternativa metoder.
Att vi får tid till sådana diskussioner tror jag kommer bli ännu viktigare nu när dessa ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Hur ska vi till exempel möta elever med olika former av funktionsnedsättningar efter deras förutsättningar och behov?
Vi måste få möjligheten till och börja diskutera dessa frågor mer inom lärarkåren. Som det är nu så är de för lite av den här typen av diskussioner. Jag tror vi skulle känna mycket på mer diskussioner kring den här typen av frågor. Sen är det helt klart att det inte räcker med diskussioner utan vi måste gå från ord till handling också.
Frekar06
Det är en aspekt som kräver att vi vårdar våra mål. Ska vi lyckas införa nya undervisningsmetoder med en lagom blandning av ”vetenskap och beprövad erfarenhet” så är en avgörande grund att vi har en stor enighet kring målen och att vi har orden för att beskriva det vi vill göra. Du tar sen också upp tidsaspekten och jag lyfter fram Att lärare prioriterar olika är det som ger skolan kraft och anser att det är något som skolans ledning slarvat stor med när det gäller införandet av nytt.
Det krävs många förutsättningar kring införandet av nytt, exempelvis kompetensutveckling, läromedel, individuella egenskaper, anpassning av lärarstilar, konfliktlösning men kanske framför allt en hög nivå av konsensus kring vilka mål man vill uppnå och vad man är villig att prioritera bort.
På skollyftet har jag skrivit ett helt inlägg Förutsättningarna för de kreativa lösningarna kring denna frågeställning.
Pingback: Förutsättningarna för de kreativa lösningarna | Skollyftet
Det är ju inte roligt att läsa skollagar och andra byråkratiska dokument men det går att upptäcka saker i dem. Jag upptäckte att det finns många i mitt arbetslag som säger saker utan att tänka efter och att eleverna blir påverkade av dem. Det var en elev som blev besvärlig och jag kunde höra att han hade lärt sig det han sa av en lärare.
Det är kanske ofta så att lärare har pratat på fel sätt med eleverna och det är därför som de tror att det är dumt att sköta sig och vara duktig. Det är därför de tror att det är tråkigt med genomgångar för klassen fastän de har mycket fler minnen av tråkigt eget arbete.