Det upphör inte att förvåna mig att det så ofta dyker upp en massa tankar om att göra läraryrket svårare och arbetsammare när vi brottas med massor av problem med att kunskapsnivån sjunker och läraryrket blir allt mindre attraktivt. Tänk att ändå kan man ofta stöta på någon som tar upp exempel efter exempel på lärarmisslyckanden och tror att det kan vara argument för att försämra lärarnas arbetsvillkor. Kan någon tro att man lockar till sig duktigare människor genom att ha orealistiska krav så att även den duktigaste lärare får uppleva sig som misslyckad. Kan någon tro att försämrade arbetsvillkor innebär att fler lärare hinner förbereda sig tillräckligt för att möta eleverna bättre.
För den som riktigt ska lyckas handlar det mycket om att fokusera på sina unika förmågor medan skolans uppdrag är att lära ut det som är bra för alla att kunna. En ung kvinna skrev i Metro och berättade om att hon hade IG i flera viktiga ämnen men att nu hade hon lyckats i yrkeslivet och satt och skrev en egen kolumn i en tidning med stor spridning. Det är förstås väldigt tydligt att skolkunskaper bara är en liten del av ens förmågor men den unga kvinnan skrev så bra svenska att jag undrade om det inte hade funnits flera lärare som hjälpt henne att träna upp detta. Det är naturligt att tänka på det som gör en unik och alla har vi upplevt mängder av situationer under skoltiden där det vi fick lära inte var relevant för oss och där sättet, tidpunkten etc. för att ta emot kunskaperna var fel. När någon känd person uttalar sig negativt om skolan, när nära släktingar berättar negativa historier då sjunker elevernas motivation kraftfullt. En tanke är att om alla verkligen funderade igenom alternativet till sin skoltid så skulle man hitta mycket positivt i det de fick och om samhällsdebatten får de positiva sakerna i fokus så blir det lättare för lärarna att motivera eleverna. Positiva saker från omvärlden om skolan skulle ge massor med bra effekter på elevernas inlärning.
Vad utmärker en lyckosam skola? Vilken skola väljer lärare att söka sig till? Det visar sig förstås vara en skola där någon håller ordning på lokalerna och där någon kan förklara utrustningar som finns där. Det är en skola med en rektor som förstår lärarnas problem, som har tid att följa upp och stötta sina lärare och som har administrativa personal som får saker att flyta. Det är en skola där det finns andra personalkategorier som tar över när problemen ligger utanför lärarens kompetens och kollegor som hjälper de lärare som stöter på problem. Det är en skola där det gemensamt byggts upp ett positivt klimat och där samverkan med föräldrar och omvärld fungerar väl. Det är en skola där det är lättare att vara lärare.
Läraryrkets utmaningar är så stora att saker som gör det lättare för lärarna också gör det bättre för eleverna.
Det ska förstås inte vara möjligt för lärare att vara slappa men kraven kan göras mycket mindre eftersom det är uppföljningen som måste bli bättre. Det är inte tider och formalia som ska följas upp utan det viktiga huvudmålet att så många elever som möjligt får lära sig så mycket som möjligt. Uppföljningen ska förstås också kopplas till att man hela tiden gör något åt det man upptäcker och ändrar lärares uppdrag, lägger in utbildning och skaffar fram stödresurser.
Skolan är förstås viktig för de flesta och man vill gärna bidra med de förändringar som man känner hade passat en själv. Ett sådant engagemang är förstås också eftersträvansvärt men det skulle vara bra om det positiva i det som finns lyfts fram mer. Det finns mängder av lärare som träget arbetat mot målet att göra skolan så bra som möjligt för eleverna. Lärare vars stora drivkraft är att eleverna ska lyckas. Det finns en enorm kunskapsbank hos dessa människor som drivs av tanken att göra skolan bra och det borde uppmärksammas mer i skoldebatten. Det är bra om lärarna får mer att säga till om när det gäller förändringar av skolan och hur deras tillvaro kan bli lättare.
Alla lärare har otaliga exempel på hur avgörande omvärld, föräldrar, kamrater är för resultatet hos en elev och vi är många som har en ödmjuk inställning till hur liten del vår roll är i det stora hela men samtidigt har insett vikten av att ha ett fokus, en kraft i det som är vår yrkesroll. Det finns inte några mesar som lyckas lära ut annat än bland fåglarna. Omvärlden har en stor möjlighet att göra det lättare för lärarna och därmed bättre för eleverna.
Pingback: Det stora uppdraget | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blog
Pingback: Lärares autonomi | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg