Strukturerad lärarledd undervisning

det finns en kraft i gruppen tänker en liten uggla På Newsmill skriver Helena von Schantz Rätt av Björklund att lyfta tillbaka katedern och jag är beredd att ge henne en spontan applåd. Jag har tidigt i min bloggkarriär formulerat hur fördelaktigt det är Att undervisa en grupp elever tillsammans. De så kallade experterna som försökt att göra om läraren till handledare istället för ledare och som velat bryta sönder skolans struktur med hjälp av sin kritik av katederundervisningen har nog snart slut på sina glansdagar och jag hävdar att det kommer vara till stor gagn för svenska elever.

Svenska elever behöver strukturerad lärarledd undervisning.

Det känns som att det är dags att börja polemisera mot sådana som Sir Ken Robinson för även om han är oerhört humoristisk, inspirerande och rolig så är frågan ändå vad är det han säger i Changing education paradigm.  Han säger att vi har byggt skolan enligt en gammaldags modell och detta helt utan att ta hänsyn till de omfattande förändringar som gjorts. Han tar upp en undersökning av divergent tänkande där barn blir sämre ju äldre de blir. Divergent tänkande handlar om förmågan till fria associationer. Tillsammans med kritik av ett flertal andra saker så bygger han upp en kritik av befintlig skola och för då till slut fram tesen att vi måste göra något radikalt annorlunda. I det längre Changing paradigms så påpekar han en del intressant trender som vi absolut bör fundera kring men jag frågar mig ändå om han egentligen säger något om hur vi kan hjälpa nästa generation till kunskap. Tänk om det är så att mängder av lärare redan kan lägga in massor av nya angreppssätt utan att förändra skolans organisation etcetera? Det kanske är så att vissa begränsningar i vilka associationer vi gör och vilka sätt att uppträda vi  använder som är det som gör att vårt samhälle och vårt samarbete fungerar? Det som vi kallar socialisering är något som behövs för att samhället ska fungera.  Ett fungerande framtida samhälle behöver minst lika mycket struktur som vårt nuvarande och elever behöver lära sig detta också.

Vi förbereder elever för framtiden bäst genom strukturerad lärarledd undervisning.

En av  Sir Ken Robinsons grundteser är att öka valfrihet för eleverna och där finns det många som ser det som motstridigt mot lärareledarskap och jag ska förklara när detta är sant men också ifrågasätta hur mycket ökad valfrihet som är bra. Skolans VAD dvs. innehållet i kursplaner etc. definieras av skolverket och då är lärarens uppdrag att lära ut detta oavsett om eleven vill det eller inte.  Fungerar inte lärarledarskapet får förstås eleven större frihet i att välja vad den lär sig men samtidigt missköts kunskapsuppdraget. Jag har exempelvis i Bra valfrihet för alla argumenterat för större möjligheter för eleverna att välja vad de ska lära sig men då också upptäckt argumenten för att inte minska innehåll i några befintliga kurser. Barry Schwartz presentation The paradox of choice visar också att valfrihet inte alls alltid är något positivt.

Jag funderar kring hurdan en bra lärarledd undervisning är och citerar från en kommentar av Gertie Hammarberg Tersmeden ”Det är därför jag föredrar att tala om kvalitet istället för att haka upp mig på undervisningssättet som sådant. Det handlar ju om att variera undervisningen, möta eleven där h*n befinner sig och följa upp lärprocessen.” Sir Ken Robinson ger oss inspiration kring mer infärgning, ett modernare innehåll och nya sätt att möta elevens behov och att han inte har några lösningar är inget problem för undervisningssätten finns redan och de används också i stor utsträckning. Det går att lära av andra och ständigt öka sin repertoar av variation, sin repertoar av innehåll och sin repertoar av samarbete.

Det finns mängder av varierade redskap att använda för framtidens strukturerade lärarledda undervisning.

Lite intressanta länkar: Tillbaka till katedern, Mer katederundervisning – he is back, Katederundervisning, Seminarieundervisning om media, Årets möbel, Eleverna vill ha katederundervisning Katederundervisning ingen Hets, Ministern i skamvrån efter tal om katederundervisning .. kring katederundervisning och Alienating millions of kids, sir Ken på Svenska om Ken Robinsons tankar. Är handledare sämre än riktiga lärare startar en intressant diskussion kring ledare/handledare som är relevant för detta inlägg.

Om janlenander

56 årig gymnasielärare i matematik, fysik och teknik med bakgrund som civilingenjör och arbete på Patentverket, Ericsson och Choicebridge. Två gulliga döttrar och en härlig hustru.
Det här inlägget postades i skolutveckling. Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till Strukturerad lärarledd undervisning

  1. Tack både för länken och ett intressant och tänkvärt inlägg. Jag lyssnar på Sir Ken Robinson med en hel del skepsis. Jag känner vare sig igen mig i målbeskrivningen eller i verklighetsbeskrivningen och jag tror inte på hans lösning. Det finns litet matnyttigt man kan sopa upp och använda, men jag hoppas innerligt att det här inte är nästa frälsningslära.

    • Jan Lenander skriver:

      Ja, mitt i skratten knyter det sig i magen inför risken av ytterligare någon skolfrälsare som egentligen mest producerar en massa kritik av nuvarande skola för att sen lansera någon gordiska knuten lösning. I detta fall känns det som att svärdshuggen ofta huggit av elevernas huvuden eller åtminstone deras tillgång till kunskap.

      Han har en tankegång kring att elever ska ägna sig åt gemensamt skapande som en väg till kunskap och för mig som älskar bild, drama och musik blir det oerhört lockande men det åtföljs förstås av många frågor kring, betyg, uppföljning, vad som skäras bort istället, hur motiverar vi, …. och det är uppenbart att det här är inspiration inte lösningar.

      Rent generellt är det här mycket inspiration, trots att det är lite lösningar. Hade vi inte varit så brända av tidigare skolfrälsare så skulle vi kunnat ha nöjt oss med det och skapat egna lösningar. Den hårda diskussionen om katedern visar vilken maktkamp som ligger på lur när det gäller skolans inriktning.

  2. Nils skriver:

    Det är intressant att läsa om katedern Årets möbel på bloggarna och jag har skaffat en rejäl förlängning till den som finns i min biologisal. För tillfället handlar det mycket om att odla bakterier på den. Ken Robinson inspirerar mig och hans humor är så bra. Ibland ska lektionerna vara show och ibland låter jag naturen tala direkt med eleverna och låter dem skapa och visa det som de upptäckt. Jag tycker att han har fel när allt ska vändas upp och ner. Det är så mycket vi kan åstadkomma i vår vanliga skola.

    Ett väldigt bra citat du hade hittat för din avslutning!

    • janlenander skriver:

      Tack Nils för den härliga inblicken i din vardag. De ständiga förbättringarna av vad vi redan har är mycket bättre än de stora revolutionerna och jag kan bara hålla med om att det är så mycket vi kan åstadkomma i vår vanliga skola.

  3. Svante skriver:

    Här kommenterar den amerikanska psykologen och inlärningsforskaren Daniel Willingham Robinsons video:
    http://voices.washingtonpost.com/answer-sheet/daniel-willingham/willingham-is-a-paradigm-shift.html

    Två citat:

    ”I find myself agreeing with some of what Robinson says, for example, the idea that educational institutions should be more tuned to an individual student’s interests and abilities. It’s hard to see how you could disagree with that goal. The question is how that goal is to be met, and whether the way forward is clear. And that’s where I find myself losing confidence in Robinson.

    I lose confidence because the framework in which he puts education and education reform is not in the least revolutionary.

    …………………………………….

    It’s not important to me that he fails to acknowledge his intellectual forbears. It’s important to me that he fails to acknowledge that many many people have tried to create schools inspired by these ideals before. A few were spectacular, inspiring successes. Most crashed and burned. And, as is so common, what made the successes work well seemed difficult to pin down, and dashed attempts to replicate the success elsewhere.

    I want Robinson to tell me what’s going to make things different this time around. ”

    • janlenander skriver:

      Oerhört intressanta citat från någon som har tagit sig tid att riktigt fundera igenom vart Ken Robinsons tankar leder. Jag summerar Willingham Robinsons som att det Ken Robinson berättar om är en oerhört god kaka men han har inget som helst recept på hur den tillagas. Det är många som redan försökt baka samma kaka men eftersom det inte finns något recept så överväger de mediokra och rent ut sagt dåliga resultaten kraftfullt.

      Det är dock intressant att diskutera det som Willingham godtar som ett självklart mål, dvs att vi ska anpassa våra skolor till det eleverna vill ha. I praktiken är den diskussionen inte alls lätt genomförd och jag blir riktigt upprörd över mountainbikegymnasier och skateboard-passioner. Jag undrar om inte det finns aktiviteter som det är bättre att de stannar kvar på fritiden.

      Som lärare på teknikprogrammet möter jag också mängder av elever som ifrågasätter varför de ska ödsla tid på historia, religion och gammal litteratur. Det kan förstås finnas en längtan hos en tekniklärare att bjuda eleverna på mer av det de vill ha när det sammanfaller med vad man själv också tycker är spännande men jag känner mig inte opåverkad av argumenten från lärarna i dessa ämnen. Hur självklart är det att tillmötesgå elevernas önskemål fullt ut?

      Jag är förespråkare av en mycket större valfrihet i grundskolan och mängder av både estetiska och tekniska projekt som eleverna finner lockande. Ska man dock driva Ken Robinsons teser riktigt lång så kommer det innebära en oerhörd minskning av undervisning i baskunskaper. När eleverna får välja oerhört fritt kommer de då att skaffa sig tillräckliga färdigheter i matematik, att uttrycka sig i skrift och att uttrycka sig på främmande språk etc. eller är det så att dessa baskunskaper inte är så viktiga som vi tror?

      Ken Robinson är en härlig inspiration men vi ska nog tänka oss för en hel del kring hans slutsatser.

  4. Ping: Strukturerad lärarledd undervisning « Tankar om skolan i media

  5. Plura skriver:

    Tankarna är intressanta. Men som i alla sammanhang är det situationen som avgör vilket ledarskap och metodik jag använder. Man skulle kunna säga att strukturerat lärande bygger på att jag vartefter progressionen utvecklasfår en friare kunskapinhämtning. Själv tyckte jag mig inte mogen för självstudier förens jag kom upp på akademisk nivå. Hur 14 – 15 åringar ska klara att jobb självständigt i projekt förstår jag inte.

    Men det behövs nog både ett handledande och plan för hur man ska nå kunskapresultat. Vet att min gamla vän ”skolfuxen” brukar prata om MAKIS som ett braig metodik för pedagogiken. Kanske det är så att den nya förordningen ”Skolförordningen” kan hjälpa till. Där finns krav på strukturerad undervisning. Om detta skrev jag ett blogginlägg hos mig.

    • Jan Lenander skriver:

      Jag anser att vi har haft en utveckling där självstudier lagts in allt för tidigt men du har helt rätt i att det bör vara en blandning baserat på ett situationsanpassat ledarskap. Lärare som agerar handledare är en viktig undervisningsform som vi ska börja vänja eleverna vid tidigt men det är läraren ledaren som är ansvarig för att elever undervisas på ett varierat men effektivt sätt. Det är därför väldigt att strukturerad undervisning kommer in i skolförordning, det gör de möjligt att också använda handledning, PBL och friare metoder men lägger ett ansvar på läraren använda dem så att eleverna får den struktur de behöver ha.

      Sen måste vi också väga in kostnadseffektivitet och kan inte optimera undervisningen mot en viss individ. En undervisningsmetod som lyfter många individer kan då vara att föredra framför den som är den allra bästa för några. Jag fascineras över att så många i skolans värld inte använder detta som en självklar utgångspunkt.

  6. Thomas de Ming skriver:

    Jan, det kan kanske vara på sin plats att fundera på de begrepp du använder: struktur, lärarledning och undervisning. Jag tror att det är värt att fundera lika mycket på som du förordar att vi ska fundera på konsekvenserna av Sir Kens idéer🙂

    Struktur har vi ju alltid oavsett vad vi gör.
    Sedan kan strukturen vara mer av ”färdiga svar, förmedling av etablerad kunskap, socialisering enligt förhärskande kultur och linjär utveckling (som att tex alla individer förväntas kunna precis samma sak vid samma tidpunkt, annars är de ”dysfunktonella” eller okunniga🙂 eller av mer icke-linjär karaktär (som vi alltid ser i naturens ekosystem och klimatsystem men också i t ex finansiella system), tolerans för att det kan finnas flera svar och en genuin nyfikenhet på att det finns många parallella kulturella sanningar där samma saker tillmäts olika vikt.
    Vilken sorts struktur syftar du egentligen på när du skriver strukturerad?
    Själv brukar jag använda begreppet ”systematiskt” för att kunna anpassa de pedagogiska formerna till både linjära och icke-linjära förhållanden.

    Lärarledning är ju å sin sida ett sammansatt ord, dels lärare och dels ledning.
    Om vi här utgår ifrån att begreppet lärare är ganska okomplicerat (vilket det antagligen inte är om man studerar från vem barn och ungdomar i praktiken lär sig saker🙂 så kvarstår ändå mycket att fundera på kring detta med ledarskap.
    Kan man kalla det för ”ledarskap” om man inte har några som ”följer” av egen fri vilja? Talar vi inte då om ”chefskap” i betydelsen att man styr människors tid, fokus och göranden utifrån en formell position? Självklart ser en skicklig pedagog till att förtjäna elevernas vilja att följa med i det läraren vill att man ska koncentrerar sig på vid varje givet tillfälle. Däremot torde vi ändå se mer och mer av chefskap i klassrummen om man betänker vilken mördande konkurrens för uppmärksamhet och motivation lärarna är utsatta för idag jämfört med t ex 60-talet (då det visades tecknad film en timme om året, på julafton, i en av de statliga TV-kanalerna🙂

    Slutligen så har vi begreppet undervisning som syftar på en i tid och rum specificerad aktivitet där läraren ska främja elevernas kunskapsbildning genom att ”visa under” det eleverna kan uppfatta på ”ytan” av olika kunskapselement.
    Ju mer kognitionsvetenskapen, hjärnforskningen och även den pedagogiska forskningen (som enligt min mening ofta är en sorgligt isolerad kunskapsdomän) studerar hur det faktiskt går till när den mänskliga organismen lär sig saker, desto större variation framträder när det gäller olika individers sinnespreferenser, typer av intelligenser och tillägnade strategier för lärande. Detta var ju bara för 40 år sedan egentligen inget praktiskt problem för pedagogerna att hantera eftersom kraven på abstrakt tänkande var mycket lägre. Men nu när det snart inte finns några ”enkla jobb” kvar, så ökar kraven drastiskt på lärarnas förmåga att optimera lärmiljön för en variation av personligheter och präglingar om man ska lotsa alla till att tillägna sig samma formella kunskaper vid samma tidpunkt. Alltså blir det svårare och svårare att undervisa och lärare måste (som i alla andra professioner) bli bättre och bättre på att samspela med andra (både andra lärare och individer från andra professioner utanför den formella skolorganisationen) för att verkligen kunna ”visa under” all den nya kunskap som genereras inom alla människans kunskapsdomäner.

    Visst finns det grundkunskaper som är mer stabila, men om inte eleverna uppfattar dessa kunskaper som relevanta så hjälper det inte att man ökar trycket i undervisningssituationen och kräver att alla ska behärska visa förmågor, läraren får ändå ingen draghjälp av elevernas motivation att lära sig.

    Därför blir jag lite nyfiken på dina bakomliggande antaganden när du skriver att svenska elever behöver strukturerad lärarledd undervisning.
    Är det så att du med detta menar ”linjärt chefskap inom låsta ramar för tid och rum”?
    Vänligen
    Thomas

    • Jan Lenander skriver:

      Struktur! Gruppen är ett oerhört kraftfullt redskap i undervisningen, det visade sig att till och med elever med privatlärare kunde lära sig mer tillsammans med andra. Undervisning i grupp kan dessutom öva saker som inte går att öva en och en. Struktur handlar då om gemensam struktur, det handlar om att ha upplägg och strukturer som är effektiva för att gruppen som helhet ska lära sig. Det handlar om strukturer som kräver anpassning av individerna vilket har positiva effekter både för gruppen och för individen. Motsättningen mellan färdiga svar och alternativa perspektiv hanteras mycket bra i en tydlig struktur för undervisningen och jag hänvisar bland annat till Olga Dysthe och Ferenc Marton.

      Ledarskap! Det är viktigt att inse att ett riktigt ledarskap tar sin utgångspunkt både i individens önskningar och omvärldens krav. I min artikel Bra valfrihet för alla argumenterar jag för ökad valfrihet för eleverna för att öka deras motivation men i diskussionen kring detta har jag blivit ytterst medveten om argumenten för att behålla mycket av styrt innehåll. Väldigt mycket av de baskunskaper skolan har som sin uppgift är inte sådana så att alla elever naturligt känner intresse och längtan efter att lära sig. Då behövs ett ledarskap som hjälper eleverna att hitta motivation och metoder för att möta omvärldens krav. Ett riktigt ledarskap innehåller ett stort mått av att motivera eleverna och detta ansvar ska inte luddas till genom att minska lärarens ansvar som ledare.

      Undervisning! Struktur och ledarskap är två viktiga hjälpmedel för att kunna variera undervisningen tillräckligt mycket för att kunna möta många elever. Mina erfarenheter som lärare i IT ämnen visar att behovet, av gruppen, av genomgångar och hjälp med angreppssätt för nya kunskapsområden, inte är något som minskar i den moderna digitala världen. Att samla eleverna i grupp och arbeta med muntlig återkoppling kommer också vara ett oerhört mycket effektivare sätt för formativ bedömning än det mesta annat. Att ramfaktorer som plats, tidpunkt och vilka som deltar har en återkommande struktur är något som underlättar för lärandet. Trenderna i samhället går mot ännu mer av tidpunkter och nätverk som skapar struktur i framtidens yrkesroller. ”Just in time” är ett begrepp som kan gälla många områden i framtiden.

      Ledarskap och struktur är sådant som kommer att bli ännu viktigare i framtiden även om strukturerna kan ändras. Med detta kan vi skapa en undervisning som har variationen som eleverna behöver men också övar deras anpassning efter olika villkor.

  7. frekar06 skriver:

    Personligen är jag inte så mycket för att återgå till katederundervisningen. Jag tror vi behöver olika metoder för att undervisa elever på. Om man kan hitta en balans mellan katederundervisning och eget arbete så tror jag att vi har kommit en bra bit. Men det är det som är så svårt att göra. Frekar06

    • Plura skriver:

      Vad mer du med eget arbete Freakar06?

    • Jan Lenander skriver:

      Jag förespråkar en stor variation i undervisningsformer men har två saker jag vill ska gälla för dem alla.

      1. Ett starkt ledarskap och ansvar för att få eleverna mot målen på effektivaste sätt.
      2. Mycket undervisning av stora grupper för i annat fall har vi inte råd med de extra åtgärder som vi också måste klara inom skolans ram.

  8. besviken lärarstudent skriver:

    Oj oj oj, vad jag nästan blir lite ledsen av att läsa era inlägg. Menar ni att man inte ska lyssna på någons idéer och tankar om hur man kan förändra, hur man kan se annorlunda på saker och ting, bara för att han inte samtidigt erbjuder en klar och tydlig väg att följa!? Är det så att vi inte tar till oss vad andra säger, mer än på den nivån att ”visst var detta en bra ideologisk tanke, men det fungerar ju inte riktigt i verkligheten!”, för i så fall förstår jag verkligen att vår skola är på väg utför!! Visserligen är det ett faktum att människor har svårt för förändring, eftersom det oftast inte förändras på ett behagligt och smidigt sätt, men att höra era resonemang får det att knyta sig i magen, som någon så fint uttryckte det! Jag blir rädd för att mina barn ska få sådana människor som er som lärare!
    Självklart är ledarskap viktigt och eleverna behöver en lärare som leder, men nog tycker jag att lärarens jobb är att utmana och stimulera eleverna, och inte vara ledare som eleverna ska följa relativt förutsättningslöst! ”Det låter på er som ni ser på barnen som att ”Vuxna vet bäst”, vilket refereras till Eva Johansson, och inte att ”barn är kompetenta”, vilket får tråkiga konsekvenser!
    Ni pratar om variation i undervisning, men pratar egentligen om variation inom den befintliga strukturen. En viktig uppgift lärarna har, är att de ska lära ut kritiskt tänkande till eleverna, och hur gör vi det om inte lärarna ser längre än den egna organisationen. När målen i skolan blir ”ett mål i sig” är det mycket på vägen som går förlorat!
    Tonen i flera av era resonemang är bakåtsträvande! Robinson har faktiskt rätt i en sak, vi vet inte hur samhället ser ut om 50-100 år, och lärarens uppgift borde då rimligtvis inte vara att visa eleverna hur det ska vara här och nu, utan hur det faktiskt kan vara, och jobba mot en bättre värld! Visst det låter naivt och ideologiskt, men om man känner att man inte kan sträva mot det åtminstone, borde man kanske fundera på om man ska vara lärare eller hitta ett nytt jobb, som inte förstör för framtidens unga förmågor och utveckling!

    • janlenander skriver:

      Jag blir definitivt mycket ledsen av att läsa ditt inlägg. Det känns väldigt tungt när det verkar som att du har väldigt lite respekt och förståelse för de metoder vi använder just nu. Ett synsätt där ”vuxna vet bäst” utan att lyssna och försöka förstå barn är förstås sorgligt men den andra polariseringen att barnen ska bestämma utan att ha förutsättningarna för det är faktiskt ännu värre. När vi tar emot lärarstuderande och nyutexaminerade lärare så arbetar vi förstås med att beskriva möjligheter och spegla alternativa förhållningssätt istället för färdiga recept men det känns förstås ändå bra om ens långa erfarenhet som lärare värderas och att vi slipper att den nyutexaminerade läraren ska börja agera som den som vet bäst.

      Jag har en bakgrund där jag har arbetat som chef och ledare i en annan bransch och jag lovar dig att allt modernt ledarskap handlar om interaktion och mycket lyssnande. Att utmana och stimulera sina medarbetare är helt centralt för varje modern ledare. Läs gärna om situationsanpassat ledarskap för där finns en intressant och väl verifierad grund för hur ledarskapet ska utformas.

      Att vi verkar inom befintlig struktur innebär inte att vi är motståndare till förändringar av strukturen. Vi vill bara känna att de förändringar vi gör leder till något bättre och att vi har förstått hur förändringen ska genomföras på ett bra sätt. Det är tydligt visat att vissa ramar och struktur får människor att må bättre och att det stimulerar lärande och kreativitet.

      Att vi inte vet vart samhället är på väg om 50-100 år innebär inte något argument för eller emot om vi ska ändra innehåll och valfrihet i våra utbildningar. Den framtidsforskning som görs har inte så hög tillförlitlighet annat än för de närmast kommande åren men den visar att baskunskaper motsvarande kärnämnen kommer att vara viktigt och den pekar på tydliga trender mot mer uppföljning och mätning. Det känns som att vi ska agera på det lilla vi vet och att politikerna inte ska abdikera från sitt ansvar för att styra skolan och samhället mot långsiktigt bra mål.

  9. Pär Engström skriver:

    Diskussionen handlar om många saker. En sak tycks vara hur läraren ska undervisa. Men detta hur bör sättas i relation till mål. Skolan har sedan 1994 varit mål- och resultatstyrd.

    Hur läraren ska undervisa är en lärarprofessionell sak och om det finns olika uppfattningar om hur lätraren ska undervisa bör dessa tydliggöras genom gemensamma begrepp. Katederundervisning betyder enligt nationalencyklopedin att läraren undervisar i helklass genom att föreläsa, förevisa eller förhöra. Om denna undervisningsmetod förespårkas och om ni kan belägga, genom vetenskap och/eller beprövad erfarenhet att detta leder till att eleverna når de kunskapsmål som anges i Lgr 11. Kan ni inte belägga det och kanske till och med har belägg för att andra metoder, kanske till och med en kombiation av metoder så får ni namnge detta.

    Som jag tolkar förordningen om strukturerad undervisning, efter kontakter med Skolverket, innebär det att, ifall elever inte når målen, ska ni kunna redogöra (genom dokumentation) att ni har använt lämplig metod för lämplig elev och elevgrupp. Detta med tanke ockå på att ni i år ska få en lärarlegitimation, det sistnämnda är mitt tillägg.

    Och med tanke på att vi nu ska få fyra olika lärarexamina är det svårt att hitta ett gemensamt begrepp för alla. Men förhoppningsvis får vi en atmosför som möjliggör att skolan även får utrymme för sitt demokratiska uppdrag säger jag som är lärarutbildare i samhällskunskap.

    • janlenander skriver:

      Hur undervisning genomförs är lärarens ansvar och det finns egentligen ingen som ifrågasätter det men trots det har det varit en mängd skolfrälsare etc. som har åkt runt i skolor med olika budskap kring att allt blir så mycket bättre om bara lärare börjar undervisa på det sätt som de föreslår. Det har blivit obehagligt vanligt med en felaktig form av undervisning där eleverna ska ägnar sig för mycket åt eget arbete. Det uppstår därför ett stort behov att stärka lärares ställning och ansvar så att det inte finns några tvivel om att lärare har ansvar för att leda strukturerad undervisning på effektivast möjliga sätt.

      Det finns också ganska många som sätter på sig stora skygglappar kring att i en klass med 3o elever så får man 30 gånger så lång tid att förklara svåra saker om man gör det inför hela gruppen jämört med att ta det en och en. Det blir orimligt lite tid för varje elev om undervisningen inte har genomgångar för hela klassen och de effektivitetskrav som finns kring hur mycket samhället vill lägga på skolan per elev. Denna traditionella form av undervisning är nödvändig för att uppnå någorlunda kunskapsförmedling/kostnad. Det är obehagligt hur många som blundar för detta faktum och jag poängterar att lagen säger att alla elever ska få sina behov tillfredställda och vi får inte luras att tro att det räcker med att nå en del elever bara för att det bara är vissa för vilka det ska skrivas åtgärdsplaner etc. Alla elever har rättigheter i skolan

      ”Kunskap är makt” och ”kompetens för frihet” så oavsett politisk utgångspunkt är effektiva vägar till kunskap grunden för att bygga demokrati.

  10. Ping: Varför blev katederundervisning så hett? | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

  11. Ping: Kreativitet, sociokulturellt perspektiv och metoder som verktyg i skolan | Frekar06 Blogg

  12. Ping: Skoldebatten – Uppföljning, likvärdighet och samarbete i fokus | Frekar06 Blogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s